I det tredje avsnittet intervjuar Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson Shoshana Zuboff, och diskuterar vad som hänt sedan boken kom ut. Har demokratin någon chans? Detta avsnitt är ett samarbete med Bokmässan i Göteborg, som förste sände intervjun. Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. I tre fördjupande poddar från Aftonbladets kultur går vi igenom bokens innehåll och betydelse.

Aftonbladet Kultur

Övervakningskapitalismen 3: Karin Pettersson möter Shoshana Zuboff

I andra avsnittet diskuterar vi de ekonomiska konsekvenserna av övervakningskapitalismen med den prisbelönta ekonomijournalisten Andreas Cervenka, som har bott i Silicon Valley i flera år och bevakat techjättarna. "Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer" av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. I tre fördjupande poddar från Aftonbladets kultur går vi igenom bokens innehåll och betydelse.

Övervakningskapitalismen 2: Andreas Cervenka

”Övervakningskapitalismen: vid maktens nya frontlinjer” av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. I tre fördjupande poddar från Aftonbladets kultur går vi igenom bokens innehåll och betydelse. I första avsnittet diskuterar Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson, författaren och teknikjournalisten Mattias Beijmo och kulturjournalisten Cecilia Djurberg bokens viktigaste begrepp och argument. Bokens författare, Harvardprofessorn Shoshana Zuboff, presenteras.

Övervakningskapitalismen 1: Karin Pettersson, Mattias Beijmo och Cecilia Djurberg

Övervakningskapitalismen 2

Övervakningskapitalismen 1

Ali Esbatis nya bok ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle”, är tillägnad hans dotter. En vacker dag kommer hon att få läsa vad som hände på Utøya den 22 juli 2011 då terroristen Anders Behring Breivik avrättade 69 barn och ungdomar eftersom de var medlemmar i det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF. Men inte än. Boken har tagit lång tid att skriva. Dels för att innehållet är så mörkt. Men även för att den politiska utvecklingen efter massakern gått i helt motsatt riktning mot vad han och många andra trodde när mördarens fascistiska ideologi avslöjades. Den islamofoba terrorismen har fortsatt att växa, och den har hämtat inspiration i Behring Breiviks barnamord. Senast i Christchurch, Nya Zeeland. Direkt efter dådet uppstod en dragkamp om hur händelsen skulle tolkas och förstås. Arbeiderpartiet var splittrat internt. Skulle de våga ta i den politiska frågan om vilka som skapat konspirationsteorin bakom dådet – att vänstern och socialdemokratin importerat invandrare för att förstöra den norska kulturen? Partiet vågade inte. Och två år senare förlorade de valet. Fremskrittspartiet, som Anders Behring Breivik själv var medlem i, ingick plötsligt i regeringen. Tio år har gått. Hatet mot muslimer och vänstern har fortsatt växa, till den grad att överlevaren Ali Esbati hånats i den norska offentligheten för sitt hårda ställningstagande mot rasism. Hur kunde detta bli Utøyas efterbörd? Och går utvecklingen att vända? I Aftonbladet kulturs podd samtalar Ali Esbati med Karin Pettersson och Martin Aagård.

Därför har vi inte lärt oss något av Utøya

Sven Anders Johansson är professor i litteraturvetenskap och författare till den provokativa boken "Litteraturens slut" (Glänta hardcore, 2021), där han argumenterar för att litteraturen som vi känner den håller på att förpassas till historien. Vad menar han egentligen? Är moralismen så förkvävande just nu att det inte längre går att skriva romaner? Och är moralismen egentligen ett nyliberalt projekt? Rebecka Kärde, Martin Aagård och Karin Pettersson ställer honom mot väggen i ett samtal om politik, skapande och en konstform som kämpar för att få syre.

Har litteraturen tagit slut?

Tisdag den 26 januari kom beskedet att Lars Norén är död i sviterna av en infektion med Covid-19. Vi spelar in det här dagen efter, på förintelsens minnesdag, ett skede i historien som länge varit närvarande i Noréns verk. Med oss för att prata om den störste författare och teaterman Sverige sett sen den sene Strindberg är Thomas Hanzon – skådespelare vid Dramaten, Barbro Westling – konstnär, teaterkritiker och författare till avhandlingen ”Lars Norén, dramatikern” samt Claes Wahlin – Aftonbladets teaterredaktör. Hur blev Lars Norén Sveriges störste författare? Hur gick resan från den borgerliga, amerikanska teatern till experimenten och skandalpjäsen 7:3, till? Vi nördar ner oss i hur denne osentimentale grafoman arbetade med sina texter och med skådespeleriet. Och vi ställer oss frågan om han egentligen var rädd för att dö?

Mannen som kunde prata om döden

Första maj ställs in – vad händer då?Vi gästas av antifascisten, aktivisten och journalisten Mathias Wåg, expert på sociala rörelser och gatuprotester. Måste man ses i verkliga livet för att skapa en livskraftig politisk rörelse? Vart tar Generation Greta vägen nu? Varför misslyckades vänstern med att mobiliseras på internet när extremhögern lyckades? Och kommer det att bli kravaller i World of Warcraft? Det är några frågor du får svar på i veckans avsnitt.

En skör gemenskap

Liberalismen har blivit vänster igen, kärleken till den fria marknaden var bara en parentes.  Det säger filosofen Jesper Ahlin Marcheta när vi diskuterar serien Unorthodox, en serie där individen ställs mot kollektivet.Vi kritiserar Berlinhipsters och frågar oss om Schubert verkligen kan frigöra människan längre. Dessutom försvarar Martin Aagård den ultraortodoxa konservatismen mot fritänkare som Esty.

Oortodox liberalism

Aftonbladet Kulturs podcast med Cecilia Djurberg, kulturredaktionen och gäster

hubhopper

Aftonbladet Kultur

hubhopper