Natanael Beskow är mannen bakom mycket som format svensk skola och bildning under 1900-talet. Ändå är han tämligen okänd, i skuggan av sin hustru Elsa. Han var lärare och rektor, startade Sveriges första fritidsgård och drev den första folkhögskolan i en storstad. Allt för att bilda folket och skapa de möten han var övertygad om skulle göra samhället bättre. På söndagarna skällde han ut överklassen i Djursholms kapell, där han verkade som pastor i 50 år. Han kämpade för kvinnors rösträtt och 1947 nominerades han, tillsammans med Mahatma Gandhi, till Nobels fredspris. Kort sagt hade han ett finger i nästan varje syltburk. Vad var det som drev karln och vad kan vi lära av honom idag? Didaktorn möter Håkan Fransson, som har Natanael Beskow att tacka för sitt liv. Detta är avsnitt 100 av Didaktorn och även det sista.

Didaktorn

Natanael Beskow

De kommunala handlingsplaner som styr hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism är ofta slarviga, ofullständiga och riskerar att motverka sitt syfte. Det visar en granskning som Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet gjort. Christer Mattsson, doktor i pedagogiskt arbete, med mångårig erfarenhet av arbete med ungas radikalisering, säger att delar i handlingsplanerna kan ses som uppmaning till lagbrott, till exempel åsiktsregistrering av elever. Han menar att lärare på de orter där det förekommer rekrytering till radikala grupper behöver fortbildning och stöd.

Att bemöta extremism i skolan

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

NPF-säkrad kommun

Om skolan saknar rutiner för att hantera hbtq-frågor kan det skapa osäkerhet som drabbar eleverna. Det menar Tom Summanen och Edward Summanen, författare till boken "Trans, kön och identitet¿. Här ger de konkreta förslag på vad man bör tänka på när en elev kommer ut, funderar på sin könsidentitet eller vill byta namn. Tom är lärare i grunden och har varit utbildningschef på RFSL. Edward är socionom och sakkunnig i transfrågor på RFSL. Flera studier visar högre psykisk ohälsa bland hbtq-elever, till exempel fler självmord.

Hur många olika kön finns på din skola?

Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.

Studievägledning på liv och död

Vad händer om man installerar porr-filter på datorer eller nätverk? Läraren Karin Nygårds har testat, både på skolan och på sin dotters mobil hemma. Hon är inte nöjd. De filtrerar för mycket, för lite eller fel saker, menar hon. "Det finns inga filter som fungerar för skolmiljö", säger Karin Nygårds men påpekar att det finns andra tekniska lösningar som är bättre. Karin Nygårds är programledare i UR:s "Programmera mera" och har även skrivit boken "Så funkar internet".

Porrfilter i skolan

Gör digital matteundervisning att fler elever lär sig mer? Ja, om den görs på rätt sätt med rätt program, säger Johan Wallin på Skolforskningsinstitutet. Annars kan man lika gärna använda papper och penna, och då riskerar den digitala investeringen bli pengar i sjön. För att få positiva effekter på kunskapsresultaten krävs mycket av utformningen av de digitala lär-resurserna - och även hur de används. Johan Wallin berättar om de viktigaste slutsatserna i forskningsöversikten från Skolforskningsinstitutet, och hur rapporten kan vara ett stöd för en skola som ska välja redskap och metod.

Digitaliserad matteundervisning

Många elever är ovana vid att behöva föra dialog och argumentera för hur de räknar och tänker kring matematik. Att få till den typen av samtal i helklass kan vara en utmaning. Det krävs envishet och metoder, säger Karolina Fredriksson på Skolforskningsinstitutet. Hon har jobbat med deras systematiska forskningsöversikt om just klassrumsdialog i matematikundervisningen. "Det vi sett i forskningen är att ofta tror läraren att eleverna pratar på ett djupare plan än de gör. Då missar läraren att ta till vara möjligheter som kan öka förståelsen och inlärningen," säger Karolina Fredriksson. Här ger hon konkreta exempel på frågor och handlingar som kan skapa den typ av samtal som ingår i kunskapsmålen för matematik. OBS! Forskningsöversiktens arbete började med över 10 000 rapporter. De sållade bort alla utom 18 stycken som sedan sammanfattats och som här, i sin tur, sammanfattas på en kvart. Håll till godo!

Matematiska samtal

"Den som kallar någon för rasist har fel. Inte bara fel i sak utan även i metod och pedagogik. Där är jag stenhård." Det säger Navid Modiri, författare och föreläsare, som ofta är ute i skolor och jobbar med värdegrundsfrågor. Många lärare vittnar om att de svåraste konflikterna är de som bygger på olika värdegrund. Här berättar Navid Modiri om sina erfarenheter kring vad han tycker ger ett tryggare och mer tillåtande samtalsklimat. "Skapar man tydliga ramar så alla vet vad som gäller så går det att prata om allt", säger han. Men varför är det så svårt att prata med folk som inte tycker som en själv?

Att prata med folk som inte tycker som du

Cirkelmodellen är fantastiskt användbar i undervisningen. Det tycker Erica Eklöf, specialpedagog och läs-, språk- och skrivutvecklare i Halmstad. Men den tar tid, säger hon, och hon ser att många lärare därför hoppar över faser i modellen. "I praktiken ber vi då eleverna göra saker de inte kan", säger Erica Eklöf. Här ger hon konkreta exempel på vinsterna med att låta varje moment i cirkelmodellen ta den tid som klassen och läraren behöver.

Den glömda tårtbiten i cirkelmodellen

Hur kan man använda bilderböcker för små barn vid textanalys på gymnasiet utan att förlora i djup och kvalité? Katarina Lycken Rüter, lärare i Nacka, jobbar mycket med småbarnsböcker i sina klasser. Hon menar att med rätt frågor och metod kan man komma väldigt långt. "Fördelen är att jag hinner gå igenom tre olika böcker med helt olika berättarteknisk stil på en enda lektion. Och jag vet att alla har läst böckerna", säger hon, och påpekar att principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. "Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker." Men vad säger eleverna när hon kommer med en pekbok om en anka?

Textanalys av pekböcker på gymnasiet

Många nyanlända elever har stort behov av sexualkunskap. "Har man bristande kunskap om sin kropp är man extra utsatt." Det säger sexualupplysaren Inti Chavez Perez. Det märks bl. a. på sämre sexuell hälsa, högre risk för att utsättas för sexuellt våld och även högre risk att bli fråntagen sina sexuella rättigheter. Sverige är det land i världen som längst tid haft obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning. "Det nyanlända har gemensamt är att de inte gått i svensk skola. De saknar en viktig pusselbit, som de borde få", säger Inti Chavez Perez.

Let's talk about sex, habibi

Många elever lider av näringsbrist. Det påverkar kroppen och inlärningen negativt på flera sätt. På idrottsgymnasierna handlar det om 30 procent av eleverna som ständigt är skadade för att de äter för dåligt och sover för lite. Det säger Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare på Sveriges olympiska kommitté. En orsak till näringsbristen är att många av de mest aktiva familjerna, med flera fysiska aktiviteter, följer kostråd som gäller för den del av befolkningen som är överviktig och inte rör på sig. Man tror att man äter nyttigt men äter helt fel, säger Linda Bakkman. Näringsbrist kan bland annat ge benskörhet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och kan också försena puberteten.

Aktiva elever äter för lite

Det räcker med att filma fem minuters verksamhet i förskolan för att dra igång ett systematiskt kvalitetsarbete. Det visar Christian Eidevald i sin forskning. Han är docent i förskoledidaktik och programansvarig för Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet. Här ger han konkreta förslag på vad som kan filmas, vilka frågor man bör ställa och hur man analyserar materialet. Att filma verksamheten som verktyg är inget nytt men det finns fallgropar. "Ofta filmar vi för långt och utan tydlig frågeställning om vad vi vill synliggöra. Få orkar och hinner titta på 30 minuter lekstund", säger Christian Eidevald.

Filma för förändring

Det finns en övertro på att källkritik hjälper elever att hantera sin mediekonsumtion. Det menar Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens Medieråd. "Källkritik analyserar fakta. Det hjälper dig t ex inte att analysera en propagandafilm från IS." säger han. Fakta och nyheter är endast en mindre del i tonåringars medieförbrukning och då behövs andra analysredskap, enligt Ulf Dalquist. "Vill vi lära barnen att klara av det vi tycker att de borde göra eller ska vi lära dem att hantera det de redan gör?" frågar han retoriskt. Här berättar han om skolans utmaningar för att möta elevernas behov. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Kritik av källkritik

För dig som bryr dig extra mycket om vad som händer i skolans värld. Programledare Natanael Derwinger kvartsamtalar med personer i eller utanför det pedagogiska fältet. Det är högt och lågt om pedagogik, didaktik, kollegialt lärande, skolpolitik och forskning.

hubhopper

Didaktorn

hubhopper