General Tom Thumb och Lavinia Warren var en kortväxt superduo som tog världen med storm på 1800-talet. De sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och var hedersgäster hos USA:s president när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv präglat av fejk, fusk och fördomar. Säger deras historia något om nutida stereotyper? Och har paret några motsvarigheter i dag? Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Fejk

1800-talets kortväxta influencers

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson frågar sig om det verkligen är politiskt korrekt att prata om Snövit och de sju dvärgarna? När och varför dyker dvärgarna upp i folksagan, och hur utvecklas deras karaktärer genom århundradena? Och var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney kanske rentav nyskapande? Slutligen listar redaktionen bra exempel på film och tv som gör upp med fördomarna kring kortväxta. Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Kortväxthet i populärkulturen

Vi vänder blicken mot bildkonsten och en av världens mest kända rullstolsanvändare, den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Historieskrivningen har svängt från att fokusera på hennes smärta och sorg till den rebelliska kampviljan. Men vart tog rullstolen vägen? Dessutom, en omtalad och mycket ifrågasatt rullstol - Lady Gagas. Christine Bylund, etnolog och forskare vid Umeå universitet, intervjuas

Rullstolsburna i bildkonsten

Från barnboksklassikern om Heidi och Klara från 1880-talet, via modernare skräckskildringar, till typiska "åka-ut-genom-fönster-scener" i komedier, bildas ett mönster av hur rullstolsburna skildras. Men hur länge har rullstolen avbildats i konsten? Och varför blev den supertrendig i den brittiska överklassen vid förra sekelskiftet? Vi får också stifta bekantskap med några normbrytande exempel på karaktärer i rullstol. Pia Hammargren, skapare av barnboksserien om Julia, intervjuas.

Rullstolsburna i böcker och film

Detta är historien om stjärnan Anna May Wong, en av de skådespelare med östasiatisk bakgrund som drabbades hårdast av Hollywoods kulturella vittvätt. Trots sin stora begåvning och sitt enorma driv, erbjöds hon uteslutande endimensionella och stereotypa biroller. Vi får en inblick i mekanismerna bakom filmfabrikens systematiska rasism - och vi får veta hur Anna May Wong, trots alla motgångar blev en pionjär i Hollywood.

Filmstjärnan från Chinatown

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Yellowface i filmhistorien

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Afrofobi - vittvättad catwalk

Vad hände egentligen när soulgruppen The Chantels försvann från sitt eget skivomslag? Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson pratar "vittvätt" och afrofobi inom populärkulturen. Varför har musikhistorien haft så bråttom att byta ut afroamerikaner mot blekare kopior? Hur påverkade USA:s raslagar musikscenen och turnélivet på 1950- och 1960-talen? Och varför minns vi Beatles och Rolling Stones kända låtar, men inte afroamerikanerna som gjorde originalen?

Afrofobi - vittvättade skivomslag

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.

Merle Oberon - Hollywoodfasaden som rämnade

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att berätta om Askungen. En gång i tiden gjorde klacken skillnad på folk och folk och under historiens gång har den gått från att vara en statussymbol till att ses som något löjeväckande. I alla fall på män. Vi får också veta vilken position klacken haft i yrkeslivet och inom musiken. Kan klacken påverka jämställdheten i en symfoniorkester och har den kanske större inflytande över normer och beslut än vi kan ana?

Askungen - klacken som bytte kön, del 2

När Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på pumps, stilettklackar och boots så hittar de en historia som breddar vår syn på klacken. Här kan vi följa hur den pendlat mellan manligt och kvinnligt, precis som sagofiguren Askungen. I många berättelser bär hon en sko och får sin prins. I andra sagor är ungen vid askan inte alls en flicka med en klack av glas, utan en pojke.

Askungen - klacken som bytte kön, del 1

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 2

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 1

Förhoppningen om att hitta den mytiska guldstaden Eldorado lever kvar hos generation efter generation. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva går igenom vad populärkulturens bild av Sydamerika har betytt för den romantiserade idé vi har av den så kallade erövringen. Slutligen får sig Anna Charlotta och David en rejäl tankeställare när de hör om aktuell forskning. Vad är det för riken man i modern tid tror sig ha hittat under regnskogen?

Eldorado - jakten på guldet, del 2

Hur uppstod drömmen om guldriket Eldorado och har vi någonsin slutat tro på den? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tar en titt på hur de europeiska conquistadorerna under 1500-talet gav sig ut på jakt efter det mytomspunna guldet i Sydamerikas djungler. Men det blev ett äventyr som förvandlades till en erövring med dödliga konsekvenser, där befolkningen förslavades och avrättades på de mest brutala sätt.

Eldorado - jakten på guldet, del 1

Fejkade nyheter är ingenting nytt. Människor har i alla tider varit tvungna att hantera falska historier, medvetna lögner och konspirationsteorier. Med hjälp av kritiskt tänkande kan man avslöja många förenklade tolkningar.

hubhopper

Fejk

hubhopper