Hur går det för Svenska kyrkan som varumärke? Är Gud en USP i deras kommunikation och hur ska kyrkan konkurrera om människor uppmärksamhet när medlemstal sjunker och många ser sig som sekulariserade? Har vi blivit rädda för de stora orden? Ärkebiskop Antje Jackelén är dagens gäst i kommunikationpodden   Vilka konkurrenter har svenska kyrkan i dag vad gäller människors tro? Var kan svenska kyrkan differentiera sig?  - I ytlighet, konsumism och jag skulle vilja säga en religiös analfabetism. Det finns inte utrymme för de existentiella frågor, som egentligen alla har. Frågor som vad är mening duger jag, är jag älskad. Och konsumism gör att vi blir till objekt. Vi blir kunder och konsumenter, snarare än att vi blir subjekt och medborgare och mogna personer. Analfebitismen gör att vi tappar språket för livets grundkunskap och avgrundskunskap, säger Antje Jackelén.    Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden här!

Kommunikationspodden

Är Gud en USP för Ärkebiskopen

Vilken berättelse har vi i Sverige om den svenske mannen? I marknadskommunikation, medier och diskurs pågår en intensiv diskussion sedan decennier om vem mannen är, har varit och borde vara.  Varför är detta så intressant? Och varför går meningarna så ofta isär? Går det att vara oense? Är det för att vi vill se gemensamma nämnare när vi egentligen alla bara är individer, eller finns det tydliga gemensamma nämnare men vi är inte överens om hur vi ska tolka och använda datan?Ulf Mellström är professor i genusvetenskap. Han är bland annat författare till den uppmärksammade boken Män och deras maskiner och arbetar i dag med forskning kring mäns höga suicidtal. I över 30 år har han forskat om manlighet och i dag är han gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. I veckans avsnitt är temat den svenska mannen och berättelsen som densamma. Vilka som äger narrativet och hur män ska förhålla sig till det. Finns det inte en förväntan hos kvinnor att män å ena sidan ska vara moderna men samtidigt vidmakthålla de gamla idealen av familjeförsörjare. - Det finns fortfarande en fascination av den starka erövraren och utifrån ett genusperspektiv, utan att lägga ideologiska synpunkter på det, är det otroligt intressant. Det är ju det som är intressant med genus, den här komplexiteten vi bär med oss i vardagen och varför skulle det inte vara så? Det är det som drar mig till ämnet, varför jag är så fascinerad av det, säger Ulf Mellström. Lyssna på intervjun i Kommunikationspodden.Kommuniktationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Om män, manlighet och kvinnlighet

Hur är det att bedriva kommunikationsarbete på ett sjukhus? Anders Goliger, kommunikationsdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är veckans gäst i Kommunikationspodden.  Han var först journalist i 20 år vid exempelvis Tv4 och GöteborgsPosten. Bland annat arbetade han med Uppdrag Gransknings legendariske journalist Nils Hansson. I dag är Anders Goliger högst ansvarig för kommunikationen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nils Hansson är väl den sista du skulle vilja ha ett telefonsamtal från i din nuvarande roll?- Nej det håller jag inte riktigt med om. Det granskande journalistiken bidrar till mycket bra. Samtidigt är det ju inte det roligaste samtalet man kan ta i tjänsten, men det är viktigt att offentlig sektor granskas. Den hållningen måste man ha i mitt jobb, säger Anders Goliger.  Att jobba med kommunikation för ett sjukhus föreställer jag mig kan vara ett av de mest utmanande kommunikationsjobben man kan ta, fanns det några saker som gjorde att du tvekade inför att du skulle börja? Vad Anders svarar kan du höra i veckans avsnitt.  Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Är detta det svåraste kommunikationsuppdraget?

Josef Stalin ska ha sagt, att det viktiga är inte vilka som röstar, utan vilka som räknar rösterna. Med detta citat inleder veckans gäster sin bok som behandlar frågan om att det demokratiska systemet är satt i gungning. Det menar författarna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman som tillsammans skrivit boken Folk och vilja som nyligen gavs ut.  Tycker inte längre politikerna att alla medborgare är lika mycket värda? Hur länge har det pågått och framför allt, hur ska vi tänka kring kommunikation, avsändare och berättelse om verkligheten innebär att de vi förr litat på måste ifrågasättas? Folke Tersman är professor i filosofi vid Uppsala universitet och Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. De är bägge gäster hos Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. - Demokratin har varit anpassad efter vissa förutsättningar, handlingsutrymmet som stater haft har knaprats på bland annat på grund av globalisering och där har vi inte institutioner och mekanismer som kan lösa det på den nationella nivån, säger Folke Tersman. Hur tycker ni att narrativet om demokrati sköts i dag?- Isabella Lövin sa när hon avgick att demokratin inte får tas för given, och det är ju en klyscha men om man ska ta den på allvar så måste diskussionen hållas levande och inte bara bli högtidsfraser, säger Torbjörn Tännsjö. Finns det något sätt i hur man ska kommunicera politik som behöver ändras?Vilka politiska berättelser upplever författarna har varit de mest ärliga?Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Hur sköts narrativet om vår demokrati?

Resumé har löpande rapporterar om psykisk ohälsa bland medarbetare och tidningen chef skrev för något år sedan att sju av 10 chefer mår uselt. Den internationella undersökningen ISSP Work Orientation kom i slutet av 2018 fram till att över en halv miljon svenskar är missnöjda eller mycket missnöjda med sitt jobb. Det finns många skäl till att må dåligt. Men hur mår vi bra? I sin senaste bok skriver filosofen Per Bauhn om dygder, normer, värderingar och framför allt syftet. I vårt samtal pratar vi om hur vi ska fatta beslut, han reflekterar kring syftet och mening. Lättsam fredag som vanligt i Kommunikationspodden med programledare Max Landergård.  Har folk svårt att hitta ett gott liv i dag?- Jag tror att man av och till upptäcker en viss form av vilsenhet och att det kommer till uttryck i olust och desperation. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom vi lever i en tid som är bättre än alla tider som några människor före oss har levt. Men frågan om meningen i livet är alla inte heller mottagliga för, säger Per Bauhn i podden. 

Har du hittat meningen med ditt liv?

Är du snäll? Feg, grön, röd, eller kanske en giraff? Epiteten har haglat genom decennier då personlighetstester har utvecklats. Nu kommer en bok där författarna satt fokus på The Big Five - modellen som utklassar allt som tidigare gjorts. Petri Kajonius, docent i personlighets- och socialpsykologi och Anna Dåderman, professor i psykologi är bägge psykologiforskare och träffades på Högskolan i Väst där de båda är verksamma, då de fick idén till att skriva en bok tillsammans. - Som kolleger har vi mötts på arbetsplatsen och identifierat att vi har gemensamma intressen. Mitt driv och iver att kunna förstå det här med personlighet i varför vi är som vi är och varför vi gör som vi gör, det får en så fin spegling i Annas långa karriär med just abnormal psykologi och även kombatanta situationer där det spelar roll vem du är. Vem som helst kan inte vara kravallpolis, eller stridspilot eller universitetsforskare. Då är frågan vad beror detta på och där har vi fått ett fint samarbete, säger Petri Kajonius. Det har landat i boken "Vem är du?" som utkom i dagarna. Där tar forskarna greppet om The Big Five, eller femfaktormodellen som den också kommit att kallas - där de fem egenskaperna kallas samvetsgrannhet, neurotisism, extraversion, välvillighet och öppenhet. Vad dessa egenskaper innebär och vad du kan ha för nytta av att känna till dem, det får du reda på om du lyssnar på veckans avsnitt av Kommunikationspodden.Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Personlighetstestet som slår alla andra

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden. Det var en tung panel som gästade Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och det blev ämnet till trots en uppsluppen stämning under inspelningen som gjordes inför en liten publik i coronaanpassad lokal. Panelen fick först frågan om hur coronan påverkade deras verksamheter.  Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL.- E-handeln växte med 49% andra kvartalet, vi hade stora volymer att ta hand om och fler ville ha hemleveranser. Samtidigt som många medarbetare behövde vara hemma. Corona slog också mot oss. Så det har inte varit utan utmaningar men mycket positivt har också hänt, säger Emma Riblom. Hör henne utveckla i avsnittet.Sortera och bedömaAndreas Miller är förbundsordförande på Ledarna sedan 2018. Han har haft flera olika chefsuppdrag på Sveriges Radio, och han har tidigare varit ordförande för Medieledarna, en branschförening inom Ledarna. - När pandemin drog igång gjorde jag en podd med ledare i pandemikrisen och ett tema som återkom, det var kommunikation. Som en butikschef som fick ta emot, sortera, bedömas och levereras till medarbetare och kunder. Det var många dimensioner och ställde stora krav på kommunikationen, säger Andreas. Hur ledarskapet utvecklats av Corona hör du i podden.  BunkringCaroline Starck är idag kommunikationsdirektör på Arla, tidigare kommunikationschef på försäkringsbolaget IF och dessförinnan bland annat på Ericsson. - Folk började bunkra, det märke vi. Och restauranger stängde ner. Vi har två grenar både retail och till restauranger och univeristet bland annat. Så den ena ökade jättemycket och det andra tog tvärstopp. Det var svårt att veta hur länge det ska hålla på, en månad, ett år?, säger hon. Hur Arla tog tag i kommunikationen hör du i avsnittet. Och var vad det den europeiska ledningen för Arla fick se i bakgrunden när Caroline Starck kopplade upp sin skärm för ett Teams-möte?  Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Panel: Ledarna, Arla och PostNord om ledarskap och kommunikation efter Corona

Med ett förflutet på bland annat Samsung där han var Nordic Brand Manager är det Kalle Olsson Bexell som nu rattar kommunikationen för Ski Team Sweden Alpine som head of marketing. Vad har nya distributionskanaler under coronaåret inneburit för sändningarna och varför har de en egen talkshow? Kalle Olsson Bexell är veckans gäst via länk hos Max Landergård i Kommunikationspodden. Imorgon lördag startat storslalom i Sölden, Österrike och Sverige är på plats. Det var in i det sista osäkert om det skulle bli av. Kalle Olsson Bexell- Vi vill ju ha samma tillgång till tävlande som de andra. Jag har en kollega som ska ner och köra en skön videokonferensbonanza á la 2020 för att försöka få alla att kunna få det. Så får vi se hur det slutar, men vi har en plan. Hur ser utmaningarna ut kommunikativt i samband med distansarbetet? Ski Team Sweden Alpine har en egen talkshow, vad var viktigt att ha med och får de inte det utrymmet du tycker att ni borde få, är det därför de har kanalen? Lyssna på allt i veckans avsnitt.Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. Lyssna på veckans avsnitt här!

Videokonferensbonanza i skidbacken

Som manusförfattare fick han skriva sin första TV-serie Aspiranterna för SVT 1994, sedan dess har Hans Rosenfeldt varit nöjeschef för SVT, programledare och skrivit romaner. Men det var först för tre år sedan han tyckte att han breakade. Varför är det så? En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne verkar ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Det är med dessa rader berättelsen i romanen Vargasommar beskrivs. En kriminalserie som nu tar sin början.I veckans avsnitt av Kommunikationspodden gästas Max Landergård av manusförfattaren och bokaktuelle Hans Rosenfeldt. Han har varit nöjeschef på SVT, programledare för en lång rad program men det är som manusförfattare för Marcella (Netflix) och Bron (SVT) hans karriär tagit fart internationellt. han har varit aktiv med att skriva för olika plattformar och kanaler i över 20 år. Hur har han sett sitt eget berättande utvecklas över tid och vilka berättelser vill publiken ha i dag? Hur ser  skapandeprocessen ut och hur berättelser hos honom kommer till liv och fäster.  Vilken personlighetstyp jobbar du bäst tillsammans med?- Jag jobbar bäst ihop med kreativa människor som tillför någonting i de processer jag är inblandad i, men som för dens skull inte tar kontroll över projektet. De som kompletterar mig, men jag har mitt kontrollbehov. Jag vill gärna att det blir på ett visst sätt och jobbar jag ihop med människor som vill ha det på sitt sätt blir det problematiskt. Jag har däremnot väldigt lätt för att ändra mig. Kommer någon med en bättre idé, så gör vi den. Jag har inga pretentioner, men när det väl ska bli ett slutgiltigt manus så vill jag att det ska bli som jag har tänkt mig.  Vilken är den mest användbara kritik han fått?Varför pressar han sig själv så hårt?Lyssna på senaste avsnittet av Kommunikationspodden!  

Hans Rosenfeldt "Jag var inte säker på att jag dög"

Detta är det tredje och avslutande avsnittet i kommunikationsdramat om byrån Creatograph. Den lilla start upen Creatograph har precis fått sitt första stora uppdrag. Offerten är godkänd och nu ska de skapa en presentationsfilm för det svenska IBS-sällskapet. VD:n Cecilia Groop har sammankallat två av sina kollegor till ett kreativt möte. Eventprojektledaren Anders Wingegren har precis dragit sin storslagna och kostsamma idé. Nu är det dags för byråns egna regissör Daniel Burman att presentera sin idé som ska vara en varumärkesstärkande aktivitet för byråns kund svenska IBS-sällskapet.

Konfliktfylld upplösning iljuddramats sista del

I ljuddramats andra del får reklambyrån Creatograph i uppdrag att skapa upplevelser åt svenska IBS-sällskapet. Cecilia Frodes och Magnus Kreppers karaktärer försöker men får inte till det.  Creatograph är reklambyrån i Stockholm som kämpar i motvind. Men nu finns det en chans till ljusning. IBS står för irritable bowel syndrome. Fenomenet är också känt som colon irritabile – känslig tarm. Har du IBS har du magsmärtor, gaser, diarré och förstoppning. Vänföreningen det svenska IBS-sällskapet vill driva forskningen framåt. För att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke har Svenska IBS-sällskapet bett Creatograph om nya idéer och den här morgonen är det kreativt möte som VD:n Cecilia Groop bjudit in eventprojektledare Anders Wingegren och regissör Daniel Burman till.  Ljuddramat Creatograph är en satsning från Storstad i samarbete med Resumé och sänds i tre delar i Kommunikationspodden. Nu kan du lyssna på senaste avsnittet här. 

Creatograph #2 Svenska IBS-sällskapet

Kommunikationspodden bjuder i dag på första avsnittet av ljuddramat Creatograph med Cecilia Frode och Magnus Krepper i ett par av rollerna. Dramat gestaltar kommunikationsbyrån Creatograph, som ständigt kämpar i motvind. Att driva en kommunikationsbyrå är inte alla gånger enkelt. Den här historien tilldrar sig på en liten start up i Stockholm. Cecilia Groop är VD. Hon har varit utbränd tre gånger och strör bisorpol i sitt te. Hon har lovat ägarna att byrån ska vara börsnoterad inom ett år och brukar tänka på en podd där någon sa att de är en Ameri-can och inte en Ameri-can’t. Cecilia säger därför ja till allt, så länge det går fort och går att fakturera. Anders Wingegren är en karismatisk eventprojektledare. Han oroar sig aldrig, förutom att bli utstött. Han gillar event, röda mattor och puss på kinden. Champagnehinkar, GANT, seglarloafers och solnedgångar. Anders är rädd för åldrandet och slänger sig därför med ungdomliga uttryck. Anders brukar säga att han är bra på att delegera, det brukar Daniel säga är en finare omskrivning för att vara lat.  Daniel Burman är byråns regissör. Han tror att hela världen ser ner på honom under tiden han blickar upp mot de stora mästarna Zetterling, Altman och Spielberg. Han vill tillhöra de övre konstnärliga luftlagren. Han hoppas att byråjobben kan skapa en portfölj med tillräcklig verkshöjd som kan ge honom tillträde till Oscarsstayetter och Guldpalmer. Dessa tre själars vägar har korsats och tillsammans bildar de en brokig skara som kallar sig Creatograph. De har inte alltid så lätt att umgås, men vad skulle Anders göra utan Cecilias driv, vad skulle Cecilia göra utan Daniels integritet och vad skulle Daniel göra utan Anders fingertoppskänsla för vad som är inne och inte.  Och det är här vi möter dem.  Den här morgonen är Daniel Burman och Cecilia Groop inbjudna till deras kund motorsågsbolaget. Motorsågsbolaget står i begrepp att lansera en ny produkt och har därför beställt en reklamfilm för Facebook av kommunikationsbyrån Creatograph. Ljuddramat Creatograph är producerat av Storstad i samarbete med Resumé. Lyssna på avsnittet här.  

Misslyckad pitch i ljuddramats första del

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med.  Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ”Till världskapitalismens försvar” som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare.  I nästa vecka släpper han sin senaste bok ”Öppen/Sluten” och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. - Öppen är definitivt hotad i dag och man kan se det rent direkt från många av våra politiska institutioner som vill ha en lösning för framtiden vilket kan innebära handelshinder och självförsörjning som är ett sätt att hålla borta konkurrens från annat håll, säger Johan Norberg i veckans avsnitt. Lyssna på podden här. 

"Öppenheten är hotad"

Waking up, powermind, calm, motivation, headspace. Alla är dem appar som gör anspråk på din förmåga att leva i nuet. Men hur pass användbart är det att leva här och nu? Författaren Bengt Ohlsson diskuterar mindfulness i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.   Bengt Ohlsson är författare. Hans krönikor följs av tusentals i Dagens Nyheter och förutom att ha skrivit ett tjugotal böcker och vunnit Augustpriset skriver han också relationsråd till läsare i Amelia. I somras deltog han  som programvärd i Allvarligt Talat och fick en fråga om nuet och den frågan och det svaret handlar veckans avsnitt i Kommunikationspodden om.  - Att leva i nuet förutsätter historielöshet. På en arbetsplats strävar man ju efter någonting. Ett bättre kvartalsresultat eller att få det eller det kontot. Det är ju väldigt framåtsyftande. I romanskrivandet måste du både vara extremt mycket i situationen och det du skriver just nu, samtidigt som du måste ha en känsla för var det här nuet förhåller sig till vad som kommer i nästa kapitel, i nästa och nästnästnästa. Och ha en vag känsla för vad som hänt innan. Det är därför författaryrket är så knepigt. Du ska ha 100-procentig närvaro i det du skriver, och inte. Det är en omöjlighet men det är en omöjlighet du har att hantera, säger han. Lyssna på senaste avsnittet här!

"Att leva i nuet förutsätter historielöshet"

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren.    I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan?  I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att    - Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han.    - Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han.    Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

”Jag önskar att jag hade tittat mer mot horisonten”

Kommunikationspoddens Max Landergård intervjuar Sveriges viktigaste människor i kommunikationsvärlden just nu.

hubhopper

Kommunikationspodden

hubhopper