Varken Nadia Banno Gomez eller Fazeela Selberg Saib tycker att de passar in i de svenska identitetsmallarna. Begreppen invandrare och svensk är för trånga och sitter dåligt, speciellt när man anser sig vara varken eller. Hur är det när man inte passar in i identitetsmallen? När man varken får eller vill vara bara det ena eller det andra och framförallt inte halv? Hittar man på egna ord, eller ändrar man innebörden av de gamla? Följ berättelsen om två kvinnor som möter denna utmaning med kreativitet och beslutsamhet. De har tagit identitetsbegreppen i egna händer. Nadia Banno Gomes har en komplicerad hatkärlek till Sverige. Det finns så mycket potential, men folk blir utfrysa på grund av de sträva ramarna kring hur vi uppfattar svenskheten. - Man måste vara svensk för att få vara svensk, säger Nadia Banno. Hon har flyttat runt mellan olika länder under hela sin uppväxt. Som syrianska flyktingar fick hon och hennes familj bollas mellan Syrien, Libanon, Turkiet, Österrike och Sverige. När hon kom till Sverige som 20-åring bestämde hon sig att Sverige får bli det land hon väljer som sitt eget. Även när hon flyttade till Ungern för 10 år sen och gifte sig med en portugis, skulle löftet hållas. Över en natt bytte hon från arabiska, som hon talade med barnen, till svenska. Barnens hemspråk blir svenska trots att ingen av föräldrarna har svenska som modersmål. - Mina barn ska kunna välja vad de vill vara, förklarar hon. Fazeela Selberg Zaibs mamma är Norrlänning. Som ung träffade hon en utbytesstudent från Pakistan och blev kär. De gifte sig och reste runt i världen. Därför blev det talade språket engelska, även när de flyttade tillbaka till Sverige. För Fazeela har möjligheten att tala sina föräldrars språk flytande varit en nyckel till tillhörighet och acceptans. Men de sågs ändå som annorlunda än alla andra av både familjen och samhället. De passade inte in i mallen. - Jag sa länge att jag är halv det, halv det. Men när får man vara hel? Nej, det behövs nya sätt att beskriva de nya identiteterna som finns i Sverige. Idag pratar hon över sju språk flytande och har lätt för ord. Språk är makt menar hon och hon vet redan nu att varken hon eller hennes dotter Leah ska betecknas av staten som invandrare. De är svenska inlänningar.

Paradox

Inlänningar

Haruna och Shafik har helt olika syn på utbildning. Far är akademiker och son vill bli rörmokare. Haruna flydde från Uganda i mitten av 90-talet. Han har sex barn och Shafik är den enda av dem som inte valt en akademisk bana. Såväl minnen som framtidstro och skräck blandas in i diskussionerna när två generationer gör upp om vad som är makt. Haruna Muwanga kom till Sverige med en väska kläder och lång lista utbildningar i bagaget. Haruna är utbildad kemist och pedagog. Under kriget i Uganda låg han under en filt med en ficklampa och slogs för sin examen. Idag jobbar Haruna som tunnelbaneförare i Stockholm, på fritiden hjälper han kollegor, vänner, släkt och familj att ta sig fram i den akademiska världen i Sverige. Han tycker att utbildning är makt och tar alla möjligheter han hittar att föra budskapet vidare. Inte minst till sin son Shafik. Shafik Muwanga läser till rörmokare på Rörentreprenörernas friskola i Stockholm. Shafik är uppvuxen med pappas budskap om utbildning och makt. Han har hört Harunas historier och rör sig mellan den grabbiga miljön i skolan och hemmets diskussioner. Han kan antingen plugga vidare efter gymnasiet eller göra två lärlingsår som rörmokare och bli färdigutbildad inom det. Världarna går isär.

Värsta bästa makten

Pulverstaden, det har Västerås kallats för i flera år. Kriminaliteten växer och allt fler ungdomar ger sig in på den kriminella banan. Projektet Vallby Unit består av ungdomar som tröttnat på den stämpel som staden har och har bestämt sig för att sudda ut den. I Enskede dalen kämpar Muhammed Naim och Magnus Lundgren i sin ende för att skapa utrymme för nytt hopp och syselsättning för sina kamrater där. Vallby Unit startades av Fuat karacan och Josua Kwiek som själva har ett kriminellt förflutet. De är trötta på pulverstaden och vill återuprätta ryktet för västerås och sitt område Vallby. Killarna är trötta på sitt förflutna. Att alltid känna sig utanför, otrygga och utnyttjade var en del av deras vardag förr. Nu vill de istället göra något nyttigt av sina liv och har därför bestämt sig för att uppfylla sina drömmar. Fuat och Josua har startat projektet för att hjälpa sina vänner och de unga i sitt område. De unga i Enskededalen känner sig utanför, de tror inte på sig själva och tror inte att de kan. Naim och Magnus är trötta på det och därför startar de en verkstad för att ge hopp till dem unga i Enskededalen. Verkstaden kommer att kallas Dalens egen cykelverkstad och ska drivas av de unga själva. Magnus och Naim hoppas kunna få igång verkstaden innan vintern detta år. De har jobbat för detta i två år nu. -Av de tio ungdomarna som är med i det här projektet ser jag att två stannar kvar på heltid och åtta går ut och gör något eget. De blir samhällsentreprenörer, säger Naim Men det är inte alltid lätt att skapa något nytt, speciellt inte om man dessutom är annorlunda. -Det svåraste har varit att förstå sig på kulturen i allt detta. De ser glada ut, nickar och visar entusiasm när vi är på möten men sen blir det ingenting i alla fall. Vi behöver inte uppmuntran vi behöver riktig hjälp, resurser, säger Magnus. Vad händer när hoppen är borta? När livet förändras? När man börjar inse? Vi som vill in handlar om unga människor med helt olika liv och helt olika bakgrunder. Ingen är likadan men alla har något gemensamt. De tar makten i sina egna händer.

Folkhemmet på gatan

Servicehuset är ett fängelse för Göte, Monika vårdbiträde, gör allt hon kan för att det ska vara ett hem. Följ med i deras vardag och se hur det känns när en människas liv blir en tidsuppgift att bocka av. Monica har jobbat på äldreboendet i 24 år. -Ibland känns det bara som kaos i huvudet, säger hon. Vi följer henne genom korridorerna på äldreboendet i Västerås när hon skyndar från det ena rummet till det andra, så sakta hon kan. Ibland är det svårt att höra vad de gamla säger men Monica hör direkt. Hon är van att tolka och fråga sig fram när det blivit svårt för de äldre att hitta orden. Göte hittar oftast orden på en gång. Han och Monica har haft en långlivad diskussion om ordet farbror och vad det egentligen ska betyda. Monica har lärt sig visa vördnad för de äldre men Göte ser det som ett uttryck för att han hamnat i "vårdsvängen". Något som är tvärtemot det Monica kämpar för i sitt arbete. Strax innan lunch är det gympa på boendet, då kommer de gamla ned i sina rullstolar eller med hjälp av rollatorer. De rör sig en stund och lyssnar på låtar från förr. Många är med men aldrig Göte, han väljer själv sina aktiviteter men varför tycker han att det vore bättre i fängelse än där han är idag?

Gamlingar - nåt som är hatat!

Stadens lobbyister kallar den för Mälarstaden men folket kallar den för Pulverstaden. Det handlar om Västerås - en stad på glid. Västerås har länge varit en av Sveriges viktigaste städer, både historiskt och ekonomiskt. Men runt 90- talet hände något. Den stora industristaden slutade att blomstra och våldet och drogerna kom. Sukran Kavak har träffat en av de tyngsta langarna i stan, 21-årige Leo som ärvt yrket av sin pappa. Reporter var Sukran Kavak Producent var Jesper Lindau Leos röst gjordes av Patrik Hont 

Västerås - en stad på glid

Jesper Huor besöker krigets Afghanistan. Han träffar krigets offer där och hemma i Sverige. Svenske soldaten Jesper var den första som stupade från Sverige. 

Paradox 20090607 från Afghanistan 2009-06-07 kl. 12.00

Från 2010. Vi följer en bit av en livsresa och får veta förutsättningar och konsekvenser i ett antal människors liv. Ansvarig utgivare: Louise Welander

hubhopper

Paradox

hubhopper