En perfekt rutnätsplanerad skatt där tiden har stannat Kalmar synas av arkitekturkritiker Mark Isitt som ser en vacker och kosmopolitisk stad som alltid varit en del av något större men som nu fallit i dvala. För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Stadsinspektionen

Kalmar – skönheten som föll i dvala

Lund har precis fått sin första spårvagnslinje så arkitekturkritiker Mark Isitt hoppar på och tar oss med på en tur från medeltidsgator till en högteknologisk forskningsanläggning och besöker även en ny stadsdel som växer fram. För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Från medeltidsgator till högteknologi i ett växande Lund

En gång i tiden fanns här storslagna planer på ett alldeles eget Akropolis, men efter en runda i centrum utbrister arkitekturkritikern Mark Isitt att bruksorten Avesta borde fråntas stadsprivilegiet. Den riktiga anledningen till besöket är dock arkitekten Alvar Aalto. För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Alvar Aalto gör besöket till Avesta värt mödan

En rundtur i björkarnas stad Umeå får arkitekturkritikern Mark Isitt att förvånas över kreativiteten och nytänkandet. Men är fascinationen egentligen bara resultatet av lågt ställda förväntningar på vad nordligare breddgrader kan erbjuda? För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Den spirande staden Umeå fascinerar

Från stiliga sekelskiftsbyggnader via discofeeling på Storgatan till kliniska pillerfabriker Södertälje bjuder arkitekturkritiker Mark Isitt på en tidsresa som inte rimmar med mediebilden av staden. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Södertälje bjuder på en tidsresa

En gång i tiden präglades Halmstad av konstnärer, experimentlusta och varma sandstränder. Arkitekturkritiker Mark Isitt undrar vart det arkitektoniska modet tagit vägen och hur paradiset ska planeras i en stad som numera mestadels består av tomma skyltfönster. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Halmstad – ett paradis som behöver planeras om

Sundsvall är full av arkitektur i världsklass och överraskningar. Men kvaliteten på det som byggts på senare år matchar inte historiens hantverk. Arkitekturkritiker Mark Isitt ser de framtida utmaningarna som väntar Sundsvall. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Gamla stenstaden Sundsvall står inför utmaningar

En välmående ort med arkitektoniska ambitioner dit folk åkte för att handla och gå på konditori så minns arkitekturkritiker Mark Isitt barndomens Mellerud. När han nu tar oss med på en personlig resa tillbaka till den lilla köpingen möts han av ett samhälle i förfall med nästan bara parkeringsplatser kvar. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.

Mellerud är ett samhälle i förfall

Stadsinspektionen med arkitekturkritikern Mark Isitt är tillbaka med en jul- och nyårsspecial där årets inspektioner sammanfattas. Norrköping, Haparanda, Borås, Sigtuna, Östersund, Kristianstad, Hagfors och Fiskebäckskil är de städer som fått besök av Mark Isitt i höstens program.  I programmet tar Mark Isitt upp några av de saker han reflekterat över när han besökt städerna. Dessutom ringer han upp några som var med i programmet för att höra vad de har att säga om hans resa till deras stad. Hör hela Stadsinspektionens jul- och nyårsspecial i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Stadsinspektionens julspecial

Har Fiskebäckskil blivit lite för fint för sitt eget bästa? Nästan ingenting i samhället är ovårdat istället är sommargästerna, som dominerar orten, nästan lite överdrivet måna om sina hus. När Mark Isitt vandrar runt under sitt besök är det riktigt prydliga hus med staket runt och flaggstång efter flaggstång efter flaggstång... Har man behov av att visa sig lite flott här eller vad är problemet? Flaggstänger och staket, man vill helt klart markera sig, säger Mark isitt Sommarhusen dominerar i den lilla orten och det finns inte många åretruntboende kvar. Att begränsa fritidsboende på orten för att få fler att bo där på heltid är inte heller på tal. Flera andra kommuner har försökt få till lösningar, men det finns inget stöd för det i den svenska lagstiftningen.  Samtidigt ska man komma ihåg att det finns värre saker i livet som kan drabba ett litet samhälle än en invasion av förmögna sommargäster med stort intresse för renovering. Mark Isitt Gott om pengar, det finns det i Fiskebäckskil, konstaterar Mark Isitt när han spanar in ortens bebyggelse. Men ibland saknas den goda smaken. När man står högst upp på Fiskebäckskils klippor, vid den gamla kvarnen, och spanar ut över samhället är det som ett strössel av hus som sprider sig över orten. Villornas placering är helt styrd av topografin, väder och vind.  Det är som att husen släppts ner av gud från himlen, det är en liten bit av himlen som har landat här i den Bohuslänska skärgården. Mark Isitt Hör hela Stadsinspektionen från Fiskebäckskil i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Fiskebäckskil saknar den goda smaken

Hagfors är en bruksort som är helt beroende av det stora järnverket. Invånarna blir allt färre och lika så stadens institutioner. Frågan är om arkitekturen kan vända utvecklingen? Hagfors är en av Sveriges yngsta städer och fram till 1950 så var det järnverket som styrde. När man fick stadsprivilegier tog politikerna över. När man det minst politikerförakt ska man inte komma hit, för då kan man "go bananas"! De har så våldfört sig på staden. 80 procent av det som byggdes i Hagfors på 1800-talet är rivet och ersatt med vad Mark Isitt beskriver som dussinmodernism. Det är en historielös stad. Det är som att se en film där man klippt bort hela första timman. Mark Isitt Det går i alla fall bra för järnverket Uddeholms AB, enligt politikern Åsa Johansson (S) som Mark Isitt träffar. Men det märks inte på resten av Hagfors. Det är skyltar om konkursutförsäljning, brun papp i affärernas fönster och brist på restauranger, om man inte gillar pizza. En förfallen folkpark, en nedlagd slalombacke och ett sjukhuskomplex som är som ett spökhus. Några pärlor huserar dock staden. Stadshuset, ritat av Harry Egler, har sina vackra sidor, bland annat ett fantastiskt atrium. Dock är det överbelamrat med kramdjur och täljda troll. Man kan inte se arkitekturen för allt tingeltangel, säger Mark Isitt. Städer ska byggas av sina medborgare. Men vad gör man om medborgarna flyttar därifrån och den ena instutitionen efter den andra lägger ner. Är Hagfors en stad eller bruksort och ska man satsa på medborgarna eller företaget? Politikerna måste bestämma sig! Hör hela Stadsinspektionen från Hagfors i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Hagfors är historielöst

Som Sveriges lägsta stad är vattnet Kristianstads största fiende. Men staden har vänt det till sin största tillgång utan vattnet skulle Kristianstad vara mycket fattigare. Att Kristianstad har varit en stad i krig märks innanför dess vallar där är staden mer gjord för militärer än människor. De spikraka gatorna gjorde det lätt att hålla uppsikt och de är fortfarande alldeles underbara en stekhet sommardag.  Men på vintern, då är de ganska folktomma, säger Mark Isitt när han besöker staden. Stora torg i Kristianstad huserar många pampiga byggnader från 1800- och 1900-talet. Många skulle nog säga att torgets minst intressanta del är rådhusets tillbyggnad, resonerar Mark Isitt, medan han själv tycker tvärtom. Tillbyggnaden från 1930-talet är ritad av bröderna Erik och Tore Ahlsén och det som gör det intressant är att det inte alls försöker inte smälta ihop med rådhuset. Mark Isitt skickar även med en hälsning till alla som tycker att nya tillägg ska härma det som redan existerar på platsen. Det är det här huset ni ska demonstrera framför! Mark Isitt Kommunstyrelsens ordförande, Pierre Månsson (L), berättar att Kristianstad genom tiden stått på fyra ben; militären, den statliga förvaltningen, lantbruket och handeln.  Det sistnämnda benet har personifierats i Galleria Boulevard på Östra boulevarden. Mark Isitt beskriver det som en enorm stasi-kloss, som är tänkt att generera folkliv, men som istället nästan är stadsfientlig i sin stora skala.   Usch det är ju ett misslyckande, säger Mark Isitt. Hör hela Stadsinspektionen från Kristianstad i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Vattnet gör Kristianstad unikt

Att Östersundsborna skulle vara lokalpatriotiska är en underdrift. Men kärleken till staden är inte obefogad. I Östersund gömmer sig en hel del pärlor men också en del dumsnålhet. Den kan bli lite väl översvallande ibland Östersundsbornas lokalpatriotism. Ingenting kan mäta sig med deras stad. Mark Isitt funderar över hur det kommer det sig att de är så hemkära. Är Östersund så här bra? Ja, det är rätt fantastiskt, faktiskt, konstaterar han. Med en kompromisslös rutnätsplan och kvadratiska kvarter finns det många möjligheter för Östersunds arkitektur. Kompromisslösheten gör att man kan addera vilken arkitekturstil som helst i staden utan att den faller ur ramen. Perfekt! Många platser kan beskrivas med just det ordet. Televerkets hus, gamla polisstationen, biblioteket och även en bänk i Badhusparken blir Mark Isitt förtjust i. Ett hus som han däremot inte uppskattar särskilt mycket är Centralpalatset. Visst låter det underbart, tjusigt, förföriskt det är det inte. Mark Isitt Han beskriver det som den sämsta pastisch-arkitekturen man kan tänka sig. Tidigare stod Knut Gyllencreutz sekelskiftesbyggnad på platsen, som brann 2010. Den nuvarande byggnaden ser Mark Isitt som ett försök att referera till gamla, men att göra det så billigt som det går. Hör hela Stadsinspektionen från Östersund i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Östersund förtjänar sin stolthet

När Sigtuna grundades, för över 1000 år sedan, var staden toppmodern. Nu handlar arkitekturen i staden inte längre om att experimentera utan konservera. Sju minuter in i avsnittet har det smugit sig in ett faktafel, då Mark Isitt pratar om Sankt Olofs kyrkoruin. Han säger att den är döpt efter Olof Skötkonung, något som inte stämmer. I Sigtuna är det mesta gammalt, och konstigt är väl inte det. Staden är Sveriges äldsta i dag bevarade stad. Men det är så välbevarat att det nästan har karaktär av friluftsmuseum.  Det är lite musealt alltihop här, det går inte att komma ifrån. Det är lite "Disneyland". Mark Isitt De människor Mark Isitt möter i Sigtuna är överens om att om man ska bygga nytt i staden, då ska det byggas i gammal stil. Och vill man se progressiv arkitektur då är Sigtuna kanske inte rätt resmål. Här handlar det om att konservera, vilket ändå kan vara lätt att sympatisera med, enligt Mark Isitt. Men samtidigt ska man komma ihåg att när Sigtuna etablerades, då var staden ett experiment och man var först med mesta. De nya husen med den gamla stilen tror Mark Isitt inte lurar någon. Istället ser han det som att man slarvar och försvarar sig med att man i alla fall bygger i gammal stil. Ja, men ni bygger inte på gammalt sätt, man ser igenom hela projektet! Mark Isitt Han beskriver det som att det känns som att man tror att det är okej att addera dålig arkitektur till bra arkitektur, så länge den ser gammal ut. Det får Sigtuna se upp med!  Hör hela Stadsinspektionen från Sigtuna i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Sigtuna har blivit ett museum

När industrierna lägger ner i en stad är det lätt att tappa fotfästet. Men det har inte hänt i Borås. Där har man istället öst på med modern arkitektur och offentlig konst. Stora torget säger allt om Borås historia. Staden växte från 8000 till 58 000 invånare på 50 år och ingenting kunde stoppa Borås. Man byggde med ett väldigt självförtroende och en osviklig känsla för det moderna vilket syns tydligt på stadens torg. Det sjunger om det här torget. Mark Isitt Byggnaderna runt torget är som en provkarta över 100 årens arkitekturstilar, säger Mark Isitt. Nationalromantik blandas med über-modernism. Längst långsidorna stryker vita strama marmorbyggnader från 60- och 70-talet, medan kortsidorna håller sig till klassiska tegelbyggnader. På en av kortsidorna hittar man Ivar Tengboms rådhus från 1910 nationalromantik innan nationalromantik ens fanns.  Mm så flott! Ett skäl till stadens nyvunna självförtroende stavas storsatsning på offentlig konst, enligt Mark Isitt. Nästan alla såriga brandgavlar som 60-talets rivningar lämnade efter sig i staden smyckas nu av verk av kända gatukonstnärer och i city finns runt 50 olika skulpturer. Det som är fantastiskt med de här skulpturerna är att de skapar platser av platser som annars inte varit någon plats. Mark Isitt Hör hela Stadsinspektionen från Borås i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Borås har fått tillbaka självförtroendet

Arkitekturkritikern Mark Isitt tittar närmare på svenska städer Ansvarig utgivare: Calle Sundblad

hubhopper

Stadsinspektionen

hubhopper