När Satu Keskinen kommer från Mellansverige till Haparanda som 12-åring, känns det som att flytta till Finland. Haparandasonen Adam Huuva tycker att finskan syns för lite i staden. Han byter hellre land än böjer sig inför det svenska språkets särställning. I Haparanda har 80 procent av befolkningen finländskt påbrå (SCB 2012). Det är störst andel i hela landet. - Ibland kommer jag på mig själv med att säga att jag har aldrig bott i Finland, förutom nu, berättar Satu Keskinen. Två skyltar intill vägkanten talar om var man befinner sig. På den översta står det "Haparanda". På den understa, "Haaparanta", som betyder aspstrand på finska och meänkieli. Det är den understa som Adam Huuva velat ha dit. Men han är inte nöjd. - Det är fel ordning på dem, Haaparanta borde ligga överst, säger han när han ser skyltarna i dag. Ortsnamnet vittnar om Tornedalens språkliga arv. Här pratades en form av finska redan innan landet Sverige existerade. Under århundradena har språket utvecklats, och i dag talas de båda närbesläktade språken meänkieli och finska i Haparanda och Tornedalen. I avsnittet om Sveriges finskaste stad hör vi dessutom Anders Tapani berätta hur staten försökte assimilera de tornedalska skolbarnen på 1940-talet. - Det var tillsägelser från lärarna att vi skulle prata svenska även på rasterna. Utanför skolan var det huvudsakliga språket finska, berättar han. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Sverige är finskt

Haparanda - Sveriges finskaste stad

Skådespelaren och komikern Bianca Kronlöf, näringslivsministern Mikael Damberg och rapparen Obiora Okolo och den svenska hiphopen har alla en gemensam nämnare. Kan du gissa, vad? Sverige är finskt är ett program om hur Sverige har påverkats av Finland och finländare. Över 700 000 svenskar har finländsk bakgrund. I fjärde och sista programmet är vi i Stockholm där Sveriges största finländska befolkning bor. Vi färdas från medeltidens finska kvartersliv till dagens miljonprogram och den svenska hiphopen. Vi träffar finnen som blev svenskjävel och den slipade ministern som kämpade för att få finsk hemspråksundervisning i grundskolan. Vad, är du finsk! Varje gång jag börjar på ett nytt ställe frågar mina nya arbetskompisar varifrån jag kommer. De tror att jag är från Turkiet, Marocko eller Spanien. När jag säger att jag är finsk, blir de besvikna och nästan chockade.  Vad är du finsk!? Berättar skådespelaren och komikern Bianca Kronlöf. Den finska mamman syns och hörs Sveriges näringslivs- och innovationsminister Mikael Dambergs mamma kom till Sverige under andra världskriget som ett av de över sjuttio tusen ensamkommande finska flyktingbarnen. Hans mamma flyttade tillbaka till Finland. Mycket senare träffade hon sin blivande make, som är svensk, och hon flyttade till Stockholm. Mikael föddes 1971. Min mamma har berättat att jag förde en kampanj för att få finska som hemspråk. Så det där med identitet var rätt viktigt för mig redan i skolåldern. Men jag lärde mig inte finska för att vi inte pratade finska hemma. Obiora Okolo, eller Obi J, har växt upp i Stockholms förort Akalla, där många gator har finskt namn. Finlandsgatan, Sibeliusgången, Saimagatan, Kotkagatan, Imatragatan och så vidare. Han är rappare och har något gemensamt med flera andra artister på den svenska hiphop-scenen. Precis som hans genrebröder, Näääk och Adam Tensta, har Obi J finsk mamma. Stackars finska pigan En av de medeltida stockholmsfinnar man vet allra mest om var en piga från finska Pehmar, Paimio, berättar historikern Marko Lamberg. Att man vet så mycket beror på ett långt protokoll. Man försökte ta reda på vad som hänt henne, och varför hon låg på en gata i Gamla stan. Pigan var död när hon hittades. Marko Lamberg är professor i Stockholmstadshistoria vid Stockholms universitet. Han visar oss runt i Gamla stan och vi går längst Västerlånggatan där många från Finland bodde redan på 1200 -talet. Finnarna var eftertraktad arbetskraft på medeltiden och beskrevs som nödvändig, berättar Lamberg. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se   Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Stockholm - makten, medeltiden och den svenska hiphopens mamma

De brände skog, bröt mark och befolkade tidigare obebodda skogar runt om i Sverige. I modern tid har skogsfinnarnas ättlingar tagit sig såväl till månen, som det svenska kungahuset. I det tredje avsnittet av Sverige är finskt befinner vi oss i Torsby. Kommunen är i dag den minst finska i landet enligt statistik från SCB. Men i skogarna var det fullt av dem.Gunbritt Gerhardsson bor på morföräldrarnas gamla gård i Alakylla, nära den norska gränsen. Här fanns förr en bastu och en traditionell rökstuga.- Jag som ättling vill inte att det ska ändras till oigenkännlighet här. Jag vill värna arvet från den finska tiden, säger hon.Gunbritt har skogsfinska anor i tolv nedstigande led. Mormodern var bland de sista som kunde tala den finska som svedjefinnarna hade burit med sig hit, över Östersjön.Skogsfinnarna var svedjebrukare med ursprung i Savolax. I slutet av 1500-talet bestämmer de första svedjebrukarna sig för att flytta hit. Det var här, i trakterna kring norra Värmland, och över på norska sidan av gränsen, som språket och kulturen levde kvar längst. Men finnarna var utspridda över stora delar av landet.- Det finns bosättningar så långt ner som i Tiveden, och upp till södra Lappmarken, t ex Örträsk, berättar forskaren Maud Wedin.I dag försöker Niclas Persson bland annat lokalisera exakt vilka ställen i Finland som ättlingarnas förfäder härstammade ifrån. I ett forskningsprojekt har han börjat dna-topsa värmlänningar.- En person som jag hittade hade ingen kunskap om sina skogsfinska anor. Efteråt blev han helfrälst i det här, berättar han.I avsnittet om skogsfinnarna berättar vi även om kända ättlingar. Spåren leder bland annat in i det svenska kungahuset, och fram till den andra mannen på månen.Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Torsby - finnarna i skogen

Heikki Kiviaho var 3 år när familjen flyttade från finska Kinnula till Eskilstuna. Året var 1969. Sirpa Lindelöfs föräldrar arbetade i skift på Bolinder Munktell i Eskilstuna. Hon minns fortfarande de röda traktorer som tillverkades på fabriken. Sverige är finskt är ett program om hur Sverige har påverkats av Finland och finländare. Över 700 000 svenskar har finländsk bakgrund. I runt 700 år var länderna ett och samma. I första programmet är vi i Eskilstuna - sverigefinnarnas huvudstad - och pratar med arbetskraftsinvandringens döttrar och söner. Producenten och musikern Heikki Kiviaho som växte upp i Eskilstuna minns frågan han som treåring ställde under resan till Sverige. Var är dörren till Sverige, mamma, var går man in i Sverige? När båten öppnade sitt bogvisir, sa mamman:  Där är dörren. När Sirpa Lindelöf var ett litet skolbarn i början av 60- talet sprang hon ofta hemifrån och ner hit till Bolinder Munktells fabriksgrind. Hon mötte sin pappa när han gick av skiftet vid svarven eller fräsmaskinen. - På fabriksgolvet pratades det finska överallt. Alla var finnar. Arbetsledarna, de fackliga företrädarna, och man umgicks på fritiden, berättar Sirpa. Idag jobbar hon som finskspråkig koordinator i Eskilstuna kommun. Jarmo Lainio, debattör och professor i finska vid Stockholms universitet, har också sina rötter i Eskilstuna. Han beskriver hur samhället fick snabbt hitta på olika lösningar när 80 000 finländare flyttade till Sverige under åren 1969-70. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Eskilstuna - sverigefinnarnas huvudstad och arbetskraftsinvandringen

I fyra program berättar vi om Sveriges finska sidor på fyra platser. Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen

hubhopper

Sverige är finskt

hubhopper