Tillsammans med Efraim Gómez, chef för utrikesdepartementets enhet för FN-politik, diskuterar vi diplomati och säkerhetspolitik. Hur kan Sveriges utrikespolitiska ambitioner förverkligas i en allt svårare säkerhetspolitisk omvärld? Förenta Nationerna (FN) bildades efter andra världskriget med syftet att upprätthålla internationell fred och säkerhet. FN:s säkerhetsråd har sedan dess anförtrotts världens säkerhet på ett globalt plan. Sverige var under 2017 och 2018 invald som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet och har under mandatperioden tagit avstamp i folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Perioden saknade inte säkerhetspolitiska utmaningar eller humanitära katastrofer i bland annat Syrien, Jemen, DR Kongo och Ukraina. Andra frågor som stått högt på agendan inom FN har varit unga, fred och säkerhet samt den återuppväckta debatten kring kärnvapen. Samtidigt har det politiska landskapet delvis skiftat i och utanför säkerhetsrådet. USA tar inte längre samma offensiva roll i världspolitiken som tidigare samtidigt som Ryssland och Kina på olika sätt tar allt mer plats. FN är därtill inne i en fas av förändring och omstrukturering med målet att öka effektiviteten och förtroendet för samfundet. Det nya landskapet har delvis ändrat förutsättningarna för den svenska diplomatiska kåren. Vilka utmaningar och möjligheter som ligger framför det globala samarbetet för fred, frihet och demokrati? Hur arbetar Sverige för att FN ska uppfylla rollen som garant för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter? På vilket sätt har en feministisk utrikespolitik förändrat sättet att arbeta som diplomat och engagemanget i FN? Hur kan agendan om unga, fred och säkerhet gå från att uppfattas som en agenda för krigsdrabbade länder till en agenda som implementeras världen över? Efraim Gómez är chef för utrikesdepartementets enhet för FN-politik som har ansvarat för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Efraim har dessförinnan varit chef för utrikesdepartementets enhet för säkerhetspolitik, chef för statsrådsberedningens enhet för internationella och EU-frågor, samt varit stationerad vid Sveriges EU-representation i Bryssel, Sveriges FN-representation i New York samt Sveriges ambassad i Abuja, Nigeria. Han har i New York förhandlat jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter och barnrättsfrågor. Innan han började på utrikesdepartementet 2007 arbetade Efraim inom svenska civila samhället, främst med parlamentariskt samarbete inom icke-spridnings- och nedrustningsfrågor.

Folk och Försvars #samtalmed

#Samtalmed Efraim Gomez

De senaste två decennierna har teoretiska och praktiska aspekter på väpnad konflikt och genus utforskats intensivt. Att våld mot kvinnor används som ”vapen” i konflikter och att våldtäkt är ett krigsbrott har vunnit erkännande såväl politiskt som juridiskt. Allt fler aktörer har visat intresse för att förstå hur väpnad konflikt påverkar människor olika beroende på bland annat kön, sexuell läggning och könsuttryck. Nobels fredspris har i år tilldelats två personer som uppmärksammat kvinnors utsatta situation i krig och konflikt, särskilt i relation till sexuellt våld. Att kvinnor och flickor är mer utsatta för vissa typer av våld både under och efter väpnad konflikt har varit tydligt i samtida konflikter. Just sexuellt våld har väckt särskilt intresse och är en typ av våld som påverkar de drabbade även lång tid efter övergreppet. Personer och organisationer som engagerar sig till försvar av kvinnors mänskliga rättigheter är också ofta extra utsatta. Hur är jämställdhet både ett mål och verktyg för att motverka konflikt och skapa hållbar fred? Går det att se någon koppling mellan en tillbakagång av jämställdhetsarbetet på ett globalt plan och situationen i konflikt- och post-konfliktländer? Hur används våld mot kvinnor som ”vapen” och hur påverkas kvinnor i sin vardag av väpnad konflikt? Vilka är de stora utmaningarna nu? Hur arbetar människorättsförsvarare i väpnad konflikt och postkonflikt? Hur påverkar fredsbevarande styrkors närvaro kvinnor och deras säkert? Kvinna till Kvinna har som en av Sveriges ledande aktörer på fältet arbetat länge mot genusrelaterat våld, för kvinnors deltagande i fredsprocesser och med att stötta kvinnliga människorättsförsvarare. Kvinna till Kvinna arbetar i Afrika, Kaukasien, Europa och Mellanöstern.

#Samtalmed Petra Tötterman Andorff

Dan Eliasson blev generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under våren. Hans första tid på jobbet har varit intensiv med utskicket av broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla svenska hushåll och under sommaren rasade de värsta skogsbränderna i Sverige i modern tid. Lyssna på hans reflektioner om MSB:s roll och utvecklingen av svensk krisberedskap och totalförsvar. --- Det säkerhetspolitiska landskapet har förändrats på många sätt de senaste åren och i och med det har kraven på den svenska krisberedskapen och krishanteringsförmågan ökat. Inom politiken finns det enighet kring att Sverige måste satsa än mer på dessa frågor för att vara beredd när kriser och extraordinära händelser inträffar. Totalförsvar och psykologiskt försvar är två frågor som diskuterat mycket inom ramen för detta det senaste året och som framöver kommer vara fortsatt fokus i debatten. Krisberedskap, informationspåverkan och andra säkerhetspolitiska frågor är åter på agendan. I somras sattes den svenska krishanteringsförmågan under hårt tryck då stora skogsbränder härjade på flera ställen runt om i landet. Många människor drabbades svårt och räddningstjänsten och frivilliga organisationer arbetade hårt under flera intensiva veckor med hanteringen av bränderna och släckningsarbetet. Om denna typ av extrema väderförhållanden blir allt vanligare, vad kan vi då vänta oss här näst? Detta visar ännu en gång hur viktigt det är med ett välfungerande krishanteringssystem i Sverige samt hur en god krisberedskap är av stor vikt för att klara påfrestningar utöver det vanliga i samhället. MSB är en central aktör i det svenska krishanteringssystemet, vars uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Utöver krishantering, likt arbetet med skogsbränderna, jobbar MSB också med frågor som exempelvis informationspåverkan och totalförsvar. MSB tog också fram broschyren ”om krisen eller kriget kommer” som gavs ut till alla svenska hushåll under våren. Hur behöver den svenska krisberedskapen stärkas? Hur arbetar MSB med psykologiskt försvar i tider då desinformation är en del av vår vardag? Vilka hot arbetar MSB för att möta i framtiden? Klarar dagens krisberedskap både förberedelse och uppbyggnad av totalförsvaret så väl som hantering av extraordinära händelser? --- #Samtalmed arrangeras tillsammans med Försvarshögskolans studentkår.

#Samtalmed Dan Eliasson

Krisberedskapsveckan pågår och runt om i Sverige får snart alla hushåll broschyren "Om krisen eller kriget kommer" i brevlådan. Att öka sin mentala beredskap för att det oväntade ska hända är första steget i att bli bättre förberedd. Men vad kan jag göra och hur fungerar det när krisen är här? I den här specialversionen av Folk och Försvars #Samtalmed pratar vi med Christina Andersson, projektledare för Krisberedskapsveckan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Malin Dreifaldt, ordförande i Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté och Minou Sadeghpour, stabschef i Sigtuna kommun.

#Samtalmed Krisberedskapsveckan

Sedan den 1 januari 2018 finns återigen ett svenskt regemente på Gotland. Vi pratar med chefen för Sveriges nyaste regemente, överste Mattias Ardin, om uppbyggnaden av den militära närvaron på Östersjöns största ö och dess militärstrategiska betydelse. --- Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet har givit diskussionen om svensk försvarsförmåga ett tydligt uppsving. Geopolitik, totalförsvar och militär upprustning är endast några av de frågor som åter blivit aktuella efter skiftet i det regionala tonläget. Den svenska totalförsvarsplikten har återuppväckts, försvarsanslagen höjts och strategier för tröskeleffekt och operativ förmåga antagits. I centrum för den svenska debatten står bland annat Gotland, ett geografiskt område med stor betydelse för försvaret av Sverige, rent praktiskt så väl som politiskt. Trots att risken för ett väpnat angrepp fortsatt är låg är flertalet försvarspolitiska aktörer överens om att gråzonsproblematik, risken för incidenter samt politisk oberäknelighet präglar vårt direkta närområde. Det finns också stark konsensus om att Sveriges militära förmåga inte är tillräcklig för att möta dessa förutsättningar. Med bakgrund i detta har det sen ett antal år pågått förändringar inom Försvarsmakten i syftet att anpassa verksamhet och organisation efter 2010-talets hotbild. I fokus är vårt totalförsvar – idén om det samlade försvaret av Sveriges territoriella integritet och politiska suveränitet. Centralt i denna planering är den geopolitiskt och militärstrategiskt viktiga ön Gotland. Gotlands regemente återupprättades 1 januari 2018 och är idag Sveriges yngsta och minsta förband med endast 17 anställda. Regementet kommer att växa successivt och primärt verka för att stärka den militära förmågan på Gotland, men också att stärka totalförsvaret genom samverkan med andra aktörer inom fältet. Vilka är de primära militärstrategiska utmaningarna i Östersjöområdet ur perspektivet Gotland? Hur bygger en ett regemente i dagens säkerhetspolitiska kontext och vad betyder Gotland för det totala försvaret av Sverige, militärt så väl som psykologiskt? --- #Samtalmed arrangeras tillsammans med Försvarshögskolans studentkår.

#Samtalmed Mattias Ardin

I dagens #samtalmed berättar Jan Eliasson, en av Sveriges mest erfarna diplomater och medlare, tidigare vice generalsekreterare och generalförsamlingens ordförande i FN och statsminister om sin syn på varför FN måste reformeras och hur utmaningarna för internationell fred och säkerhet har blivit fler. --- Förutsättningarna för fredsbyggande och diplomati förändras i takt med att läget i omvärlden blir alltmer osäkert och att fler stater ser till sina egna intressen snarare än multilaterala samarbetsvägar. Vi ser också ett hårdare samtalsklimat och att motståndet att ta till militära medel blir mindre. I en värld med säkerhetspolitisk spänning och ett förändrat politiskt klimat är de diplomatiska verktygen, medling och fredsbyggande viktigare än någonsin. --- Den multilaterala världsordningen står inför stora utmaningar, FN får regelbunden kritik och krav på förändring samtidigt som förtroendet för organisationen minskar. FN har lyckats mindre bra i Syrien och vid Trumps första framträdande i generalförsamlingen höll han ett högst anmärkningsvärt tal, som istället för betoning vid fred och samarbete primärt utgjorde hot och kritik. Däremot har vi sett stora framsteg inom utvecklingssamarbetet och fler tar sig ur fattigdom med hjälp av bland annat FN och biståndsorganisationer. Stora satsningar görs också för att uppnå de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030. --- Diplomatiska förbindelser och medling är viktiga komponenter i de fredsbyggande åtgärder och projekt som pågår i dagens konfliktområden. För en hållbar fred krävs inkludering av alla, unga och gamla, män och kvinnor, så väl som respekt och upprätthållandet av de universella mänskliga rättigheterna. I detta svårnavigerade klimat verkar världens diplomater och alla de organisationer och individer som arbetar för en positiv global utveckling och en fredlig värld. Vad krävs egentligen av morgondagens fredsskapande aktörer? Hur vänder vi den negativa trenden för multilaterala samarbeten och institutioner och med vilka verktyg? --- #Samtalmed arrangeras i samarbete med Försvarshögskolans studentkår.

#Samtalmed Jan Eliasson

I #samtalmed låter vi fler perspektiv på säkerhet ta plats. Vi intervjuar intressanta profiler om deras syn på försvars-, säkerhets- och utrikespolitik.

hubhopper

Folk och Försvars #samtalmed

hubhopper