I helgen tittar Gunilla tillbaka på 2013 i Röör i P4. Här kan du höra några av de gäster och klokheter som vi fått oss till livs under året som gått. Vi får bland andra höra sanningssägaren Nahid Persson-Sarvestani, lekande Samuel West och träningsfrälsta Åsa Avdic. Däremellan bjuds vi som vanligt musik vald av Kerstin Behrendtz - god lyssning önskar vi på Röör-redaktionen. GUNILLA RÖÖR: Så är vi där igen. Utan att vi egentligen förstår hur det har gått till så har det gått ett år igen. Champagneglasen är urdiskade, fyrverkeriers tomma skal ligger fortfarande kvar utanför porten. Dags att ta fram kvasten, skyffeln, hackan och ge sig på nästa år av rimfrost och skära gryningar. Tänk ändå att det fortgår, jorden snurrar runt sin egen axel och vi fortsätter snurra med den. Tackom och lovom. I afton ska vi se oss över just den axeln och minnas året som gått. Häng med.

Hultling och Röör i P4

2013 enligt Röör i P4

I helgen tittar Katarina tillbaka på året som gått i Hultling i P4. Här kan du höra några av gäster och klokheter som vi fått oss till livs under 2013. Vi får bland andra höra hjärnforskaren Martin Ingvar, resenärens Hanna-Mi Jacobsson och tatueraren Jens Bergström. Däremellan bjuds vi musik vald av Kerstin Behrendtz - väl bekomme! KATARINA HULTLING: Oavsett hur året varit så tycker jag att det är värt att sätta sig ner och fundera över vad det är som hänt mig och mina närmaste. Och vad det är som gjort avtryck i omvärlden. Jag kommer tillexempel för alltid att minnas att Nelson Mandela dog på min 59-årsdag. Vilket bara var ett par veckor efter det att jag och min familj varit på semester i Sydafrika och Kapstaden och hört människor prata om honom i presens. Vi var på Robben Island där han satt fängslad i 18 år – vi hörde guider berätta om hans liv och gärning och allt det hade vi nära inom oss när beskedet om hans död kom. På sätt och vis gjorde det vår resa än mer minnesrik.

2013 enligt Hultling i P4

Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om flykt till och flykt från. När Sîlan Diljen var fyra år flydde hon tillsammans med sin mor och bror undan förtryck, i sex timmar gick de över minerad mark för att komma till ett liv i frihet. Björn Lindeblad var lyckad, men inte lycklig. Han lämnade livet som framgångsrik ekonom och flydde till ett kloster i de thailändska skogarna och levde där i 16 år som munk. En annan sorts flykt är den in i fiktionen. Manusförfattaren Karin Arrhenius har skrivit både prisade Flickan och Faro och berättar om sitt förhållande till film som flykt. GUNILLA RÖÖR: Tänk att växa upp utan att behöva fly. Tänk. Tänk att bli vuxen och att få leva sitt liv utan att behöva fly. Tänk. Tänk att få åldras utan att behöva tvingas att fly. Tänk. Hur jag än tänker kan jag inte ens i min bästa fantasi föreställa mig motsatsen. Att vara tvungen att fly. Med barn. Utan barn. Bara barnen ensamma. Ingen människa jag träffat har flytt för att den ville fly. Flyr gör bara den som fruktar. Fruktar för sitt liv och andras liv. Flyr gör bara den som måste. I afton ska vi tala om flykt.

Dokumentärmakerskan Sîlan Diljen: - Min flykt är min kompass

Den här lördagen pratar Katarina med sina gäster om vad som står på julbordet - så väl nutid som historian bakom avhandlas. Mästerkocken och matinspiratören Sigrid älskar skinkan och kålen. Matetnologen Anna Burstedt avslöjar vad som har längst tradition på julbordet: Jag skulle inte säga att det är skinkan. Om man inte vill äta kött så berättar kokboksförfattaren Lena Brorsson-Alminger om det vegetariska julbordet. KATARINA HULTLING: Vi brukar samsas och dela upp och göra lite knytkalas av det hela. Ja, jag bestämde mig för att göra en sorts citronsill, och det blev verkligen en sorts, för när vi väl kom till julafton och den skulle ut på bordet så var det mer som en sillgröt i glasburken. Sillen hade liksom smält. Så äckligt – både såg det ut och smakade. Vad hade jag gjort för fel? Jag vet inte och jag forskade inte i det. Jag satsade på en Waldorfsallad året efter – det kändes lugnare.

Matinspiratören Sigrid Bárány: - Adventsstjärnan är som en signalretning, då blir jag sugen på grönkål och vörtbröd

Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om sexualitet förr och nu. När Margareta blev änka för några år sen kände hon inte alls för att sätta sig ensam, hon började nätdejta något som människor i hennes reagerade på. En annan i samma ålder som Margareta är Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Maria Bergström är sexualupplysare där och berättar om frågor förr och nu. Språkvetaren Karin Milles berättar om några av orden kring vår sexualitet och kropp. Niklas Envall är barnmorska och funderar kring några av framtidens skydd. GUNILLA RÖÖR: Vi känner doften av varandra. Jag har hans hår i min mun. Svetten glänser över hans rygg. Jag lutar mig mot honom. Han delar med handen över min nacke. Mumlar. Andas. Lutar sig mot mig. Det är den ömmaste av ögonblick.                                                          - Bryt, säger regissören.                                                            Min manlige motspelare sträcker sig omedelbart upp:                     - Ja, ja, säger han, friskis och svettis.

Hör en av grundarna till 80-åriga RFSU, Ottar: - Jag skäms inte för att säga det, jag kände det som min mission.

I lördagens Hultling i P4 samtalar Katarina med sina gäster om att resa, på gott och ont. Med i samtalet finns bland andra resenärerna Jan Collberg och Hanna Mi Jakobson, som berättar om sina erfarenheter av familjesemestrar respektive en ensam cykelfärd genom Nord- och Sydamerika. Författaren Thomas von Seth berättar om charterns historia och Hillevi Persson från organisationen Schyst Resande tipsar om hur vi kan blir bättre resenärer, med större hänsyn till miljö och lokalbefolkning. Hör också Vagabonds redaktör Per J Andersson sia om framtidens resor och tredje örat Birgitta Granberg tänka tillbaka på 30-talets reseäventyr i pappas nya bil. KATARINA HULTLING: Flygplatser är en av de mest levande miljöer jag vet. Alla människor som är på väg... vart ska de? Var kommer de ifrån? Jag kan sitta i timmar och bara titta på folk. Hur de är klädda, eller rör sig - eller för sig. Allra helst på stora internationella flygplatser, som London Heathrow till exempel. En knutpunkt där flyg från världens alla hörn taxar in och taxar ut i en strid ström. Där de resvana blandas med helt oerfarna i kön till säkerhetskontrollen och kontrollanterna med sina bistra ansiktsuttryck verkar less på att vi aldrig lär oss att vattenflaskor inte får följa med. Att nagelsaxar är förbjudna, att mobiler och datorer ska läggas i lådorna och att fickorna ska tömmas, skärp tas av.

Katarina Hultling: - Jag älskar flygplatser!

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om uppror. Martin Smedjeback gör uppror utan våld genom civil olydnad och utbildar också i ämnet runt om i världen. Camilla Sparring skulle aldrig bli politiker, men efter att startat Camillas matuppror, för att ge unga och gamla bättre mat, var hon tvungen att testa. Historikern Håkan Blomqvist berättar om vad som hände den där majdagen för över 80 år när militären sköt mot demonstranterna i det som kommit att kallas Ådalen 31. GUNILLA RÖÖR: Regissören vänder sig till oss och pekar med hela handen:               - Ni kan bespara mig era nybörjarfrågor, de betyder ingenting för mig, er har jag köpt på postorder och jag hoppas verkligen att jag inte köpt grisen i säcken.                                                  Förvirrade skratt. Vad menar han? Var det ett skämt eller? Här kommer två studenter till sin första praktikplats och blir betraktade som grisar i en säck. Det är faktiskt nu det börjar. Det nu det börjar på riktigt. Det stora upproret.

- Man darrade av rädsla, Iris Wedin, ett av ögonvittnena vid skotten i Ådalen 31

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om vården, patienterna och internet. Hör bland annat Parkinsonsjuka bloggaren Sara Riggare som doktorerar på sin sjukdom, professorn i medicin Håkan Eriksson som skrev bok om framtidens vård och Jens Eklund som blev fri sitt tvångssyndrom efter KBT-behandling på nätet. Elisabeth Pousette från NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, berättar om kvalitetssäkringen som pågår av nätbaserad vård av psykisk ohälsa. KATARINA HULTLING: För ett par veckor sedan träffade jag en kvinna som berättade att hon var i en liknande situation som jag – hon hade opererats för bröstcancer, de hade tagit en klyfta ur ena bröstet, men hon hade inte fått någon efterbehandling. Det hade hennes läkare kommit fram till för ett par år sedan. Nu hade det dykt upp nya knölar i samma bröst och nu hade hon fått frågan, ska vi ta ytterligare en bit av bröstet, och få strålning efter det, eller ta bort hela bröstet och ingen strålning? Läkaren hade alltså frågat henne vad hon skulle välja. Som om hon skulle kunna bestämma det själv. Helt förstörd över att vara drabbad på nytt skulle hon alltså börja leta – på nätet – eller på annat sätt efter HUR hon skulle fatta sitt beslut. Horribelt! Om ni frågar mig.

Katarina Hultling: - Jag kan gärna gå in på en webbsida för att läsa om sjukdom och vård, men jag vill inte vara min egen sjukvårdspersonal

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om att stå bakom andra människor. Hör sufflören Stefan Bäck, undersköterskan Maj-Britt Bylund, uppfinnaren Kerstin Gunnarsson om uppfinningar, drivkraft och belöningar. Medan ledarskapsutbildaren Jaël Waern berättar om vikten att se alla i ett företag eller organisation. GUNILLA RÖÖR: Det är likadant överallt. Var hon än städar, Östermalm, Södermalm, Kungsholmen, smuts är smuts. Och hon är osynlig. När det någon gång kommer någon i trappan, ett rassel i låset, en dörrsmäll, hastiga steg… Hon höjer blicken, lyfte huvudet, från sin knästående position tror hon att någon ska säga goddag eller hej eller vad fint det blir, men hon möts av tystnad. Om och om igen. Hon är faktiskt osynlig.

Gunilla Röör: - Och det kan jag lova, att om man tillhör en av dem får man inte vara bakom flötet

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om välgörenhet. Du hör vad det var som fick miljardären Dan Olofsson att bli filantrop, hur professor Stefan Einhorn vet att vi gillar mer att ge än få och varför Karin Skagerberg ger av sin tid i Tjejzonens Storasysterprojekt. Cancerfondens insamlingschef Sara Brodahl funderar kring varför vi svenskar så gärna ger till just dem och forskningsledaren vid Filantropiskt forum Johanna Palmberg berättar om skillnaden mellan filantropi och välgörenhet.   KATARINA HULTLING: Under de två månader vi var där – kunde det komma fram bemedlade kvinnor, i någon affär eller på en restaurang – de kom fram och tackade.” Tack för att ni tar hand om ett litet liv som inget liv hade fått om inte ni kommit hit”. Det kändes väldigt dubbelt. För visst förstod jag att de kunde känna tacksamhet – men det kändes som att kvinnorna såg det som välgörenhet och det var verkligen inte grunden för adoptionen - för mig var det en gåva att få drömmen om att bli förälder att gå i uppfyllelse.

Professorn och författaren Stefan Einhorn: - Det är i vår natur att vara generösa

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om godhet. Noelia Ivars-Rico berättar om när hon donerade stamceller för att det kanske kunde rädda en total främling. Läkaren Walter Osika är föreståndare för ett nytt center på Karolinska institutet där man forskar på bland annat medkänsla, tillit och altruism. Psykologen Sofia Viotti har tagit compassionfokuserad terapi, CFT, till Sverige, en terapiform där man ska lära sig vara god mot sig själv. Tillsammans med filosofiska praktikern Tulsa Jansson reflekterar vi kring vad godhet är och Gunillas jourhavande vän Andrea Edwards berättar hur drömmar ibland hjälpt henne vända ont till gott. GUNILLA RÖÖR: Din lilla hand i min. Vi böjer oss ner över minnesmärket där vår stadsminister Olof Palme mördades. Varför då, frågar du, varför mördades han? Du har ju sagt att Sverige är ett land utan onda människor. Ja, svarar jag lite osäkert. Men det finns tyvärr onda lite varstans i världen. Var inte ledsen, säger du och trycker min hand. Var inte ledsen. De goda är ändå flest… I afton ska vi tala om godhet.

Carl Jonas Love Almqvist diktar: Varför är den gode dum? Varför är den kloke ond? Varför är allt en trasa?

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om smycken och att smycka sig. Museiintendenten Helena Lindroth från Nordiska museet kommer och berättar om magi, symbolik men också om statusmarkörer och identiteten som ligger i ett smycke. Tatueraren Jens Bergström berättar om hur det känns att sätta nålen och permanent märka en annan människa. Guldsmeden Helena Edman tycker inte att det ligger någon magi i hennes yrke, men väl i pärlan. Vi får också höra Albin Rännar om vigselringarna som han och hustrun designade för åtta år sen, han berättar om gyllene snittet och symboliken bakom materialen de använde. KATARINA HULTLING: Jag vet inte vad det är med mig, men jag älskar bling bling, som det kallas. Det är allt som glittrar som diamanter, som strass och blänk och blixtrande stenar. Det är bara det att jag är ingen bling bling-människa. Jag är egentligen en jeansperson – rakt upp och ner, inte lager på lager, utan vit skjorta och en väst eller kofta kanske kavaj, men rent och enkelt. Till det passar ju sällan annat än enklare smycken, en silverkedja, ett par silverkulor i öronen och min förbundnas ring på vänsterhanden. Ja, ni förstår ju själva att det är min byrålåda som får ta emot allt det jag älskar, allt bling bling som jag köper.

Katarina Hultling älskar bling bling

I helgens Röör i P4 pratar Gunilla med sina gäster om träning och välbefinnande. Åsa Avdic berättar om hur hon hittade träningen som passar henne, senioren Gudrun Kasthed hjälper unga soffpotatisar att komma igång i teveprogrammet Kan du slå en pensionär och psykiatrikern Jill Taubes skriver ut fysisk aktivitet på recept. Thomas Gustafsson är docent i fysiologi och specialistläkare i klinisk fysiologi vid Karolinska institutet som vill skräddarsy träning efter individen. Till sist får vi göra om hur Gunillas jourhavande kompis Andrea Edwards förundras över varför det är så svårt att komma iväg och träna. GUNILLA RÖÖR: Här öppnas ett rum vi tidigare inte sett. Det är fyllt av en massa träningsredskap. Tyngdlyftningsapparater för ben, armar och skuldror. Men se, där, allra längst in vid fönstret. En flygel. En Steinwayflygel. Dit vill nu lilla mor. Hon står och stryker över locket till tangenterna. Sätter sig otympligt ned. Lyfter locket och för upp ena foten på pedalen. Lägger svullna fingrar mot elfenbenet och börjar. Spela. Spelar. Girlanger av toner lägger sig över plastmattor och pilatesbollar. Damm yr upp över hantlar och ledstänger. Toner binds till buketter och nya harmonier strös över vårt gemensamma nu. Jag ser på lilla mor och tänker – nu tränar hon igen, precis som när jag var liten, nu tränar hon.

Åsa Avdic: - Jag borde skällt ut gympaläraren

Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om åldrande och att få fortsätta vara aktiv och leva det liv man vill. Skådespelerskan Yvonne Lombard fick sitt livs roll vid 83 års ålder genom Carin Mannheimers pjäs I sista minuten, hör dem båda i programmet. Bitte Axling berättar om hur hon tog upp sin gamla hobby och kämpade sig till en guldmedalj i 50 meter frisim vid 67 års ålder. Du hör också Yngve Gustafson, professor i äldres sjukdomar, som medverkade i teveserien Sveriges bästa äldreboende och som är mycket kritisk till hur vi vårdar våra äldre. Äldres psykiska hälsa är ett förbisett område därför startades Äldretelefonen av föreningen Mind. Marie-Louise Söderberg är projektledare och berättar mer. Äldretelefonen går att ringa vardagar mellan 10-15, telefon: 020 – 22 22 33   KATARINA HULTLING: Jag skulle gärna bo i kollektiv när jag blir gammal. Vi pratar ibland om det – mina kvinnliga vänner och jag – hur vi borde bo i ett hus tillsammans och ha gemensamt kök och varsin gungstol och en hemvävd pläd att lägga över knäna. Vilken härlig gemenskap vi skulle ha, hjälpas åt, både med praktiska sysslor och med våra minnen från våra liv. Pssst, om jag får leva till jag fyller 70 så ska jag börja röka igen också, så det så.

Skådespelerskan Yvonne Lombard: - Jag vill dö på scenen

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om missbruk och beroenden. Camilla Kuylenstierna växte upp i ett hem med gravt alkoholiserade föräldrar och blev sen själv alkoholist. Hör henne om vägen till nykterhet. Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning på Uppsala universitet och kan berätta om vilka tre komponenter som gör oss sårbara för ett beroende. Nämndemansgården har sen slutet av 80-talet hjälpt människor bli av med sitt beroende genom tolvstegsprogrammet. Maria Krajnc berättar hur en konfrontation går till och om varför de anhöriga ofta behöver lika mycket vård som den beroende. Anton Hörnfeldt har skrivit boken ”Smalast när hen dör vinner” och berättar om hur självsvälten tog fokus från mobbarna, i sjukdomen kunde ingen nå honom. ANNIKA JANKELL: Balansen mellan ett bruk och missbruk kan tyckas svårtolkad - men skillnaden är väl att det ligger inte ytterst i vilken mängd man konsumerar, utan i om bruket ställer till problem, skador eller innebär att man tar farliga risker. Alkohol, droger, spel, sex, mat, socker, shopping, träning… Oavsett vilket missbruk det handlar om så tycks känslor av skuld och skam vara mer regel än undantag för den drabbade. Två i sammanhanget helt onödiga känslor för att citera en strof ur Tomas Tranströmers dikt: ”Skäms inte för att vara människa, var stolt. Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det ska” 

Maria Krajnc som idag jobbar med missbruksvård: - Jag skämdes inte när jag var full, varför ska jag då skämmas när jag är nykter?

Katarina Hultling och Gunilla Röör samtalar med lyssnare och gäster runt ett tema - relationer, livet och kärleken är alltid i fokus. Ansvarig utgivare: Dan Granlund

hubhopper

Hultling och Röör i P4

hubhopper