Valrörelsen har i hög grad kretsat kring migration, men vilka begrepp innefattas i ämnet och kan Socialdemokraterna lyckas med sitt mål att styra om debatten till att fokusera på välfärd i stället? I det sista avsnittet av Ordvalet går vi med hjälp av Tove Hovemyr redaktör för den gröna liberala tankesmedjan Fores sajt migrationsinfo.se igenom begrepp som migration, invandring och flykt. Dessutom: vad är en "EU-migrant" och varför kallas de som vistas i ett land utan tillstånd att vara där för "papperslösa"?  Statsminister Stefan Löfven har sagt att valet i september ska bli en folkomröstning om välfärden. Han vill flytta fokus från migration och vill i stället att debatten ska handla om välfärdssamhället. Kan detta försök att sätta agendan lyckas? Statsvetaren Tommy Möller är inte så säker på det. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet

Ordvalet: Migration

Under den senaste riksdagsdebatten uppmanade Stefan Löfven Jimmie Åkesson att "googla humanism". Kan en internetsökning ge insikt i humanismens ursprung, historia och betydelse? Humanism är ett ord som använts länge och det är en företeelse med en 700 år lång historia. Det innebär att humanism kan betyda lite vad som helst och att det kan vara svårt att googla fram en definition. Det menar Anders Bergman, som är förläggare på Natur & Kultur och författare till boken Humanismens födelse.  Författaren Elisabeth Åsbrink, vars bok Orden som formade Sverige publiceras i höst, menar att i svensk politik används ordet humanism oftast som synonym till medkänsla och det förekommer nästan uteslutande i debatten om flyktingpolitik. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: humanism

Begreppet religionsfrihet har förekommit i många debatter på sistone. De flesta berör islam och har handlat om allt från böneutrop till handskakning. Hur kommer det sig att religionsfriheten fått en särskild status i Europa och är islamofobi ett konstruktivt begrepp? Författaren och debattören Kenan Malik anser inte att religionsfriheten ska ha en upphöjd status utan att den ska betraktas som en frihet bland andra: samvetsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet är lika viktiga. Han menar också att islamofobi-begreppet är kontraproduktivt.  Victoria Enkvist är lektor i offentlig rätt vid Uppsala universitetet. Hon är i sin forskning inriktad på frågor om fri- och rättigheter och hon framhåller att religionsfriheten i Sverige har hög status i ett strikt rättsligt hänseende. Den är den enda av våra så kallade opinionsfriheter - som exempelvis yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och mötesfrihet - som är absolut. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Religionsfrihet

I veckan har det firats nationaldag och länge var nationen Sverige synonym med Folkhemmet, ett ord som är starkt förknippat med Socialdemokraterna och som Sverigedemokraterna gör anspråk på idag. Men går det att definiera? Nils Edling, docent på historiska institutionen vid Stockholms universitet, menar att de som forskar om det moderna Sverige använder folkhemmet som en epokbeteckning. Det råder olika uppfattningar om när folkhems-epoken börjar och slutar men den förknippas oftast med välfärdspolitiken. Idag försöker Sverigedemokraterna göra ordet folkhemmet till sitt och det är något som tilltalar konservativa inom LO-kretsar tror Ulrica Schenström. Hon var presschef för Moderaterna när partiet började kalla sig Det nya arbetarpartiet. Författaren Lena Andersson, aktuell med romanen Sveas son: en berättelse om folkhemmet, ser folkhemmet som något som i huvudsak tillhör det förflutna. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Folkhemmet

Det talas mycket om utsatthet idag om utsatta grupper och utsatta områden men länge talade man om fattigdom och sedan om utslagning, marginalitet, social exkludering och utestängning. Varför har språkbruket skiftat genom tiderna? Terminologin har betydelse eftersom det med ett visst språkbruk följer en viss föreställningsvärld och vissa typer av sociala interventioner, menar Lars Svedberg som är seniorprofessor vid Ersta Sköndal Högskola. Helene Gülenay är jurist och styrelseledamot i the Global Village som bl a arrangerar politikerveckan i Järva norr om Stockholm. Hon är själv uppväxt i ett s.k. utsatt område. Att sätta stämpeln "utsatt" på en förort påverkar människorna som bor där på ett negativt sätt, menar hon. Olle Hägg olle.hagg@sverigesradio.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Utsatthet

Socialdemokraterna vill skapa "ett hållbart Sverige" och precis som Centern och Moderaterna utlovar de en "långsiktigt hållbar migrationspolitik". Men vad betyder hållbarhet egentligen och finns det någon som förespråkar ohållbarhet? Karl Sharro jobbar som arkitekt i London, även om han gjort sig mest känd som satiriker på nätet där han kallar sig karlremarks. Han har också skrivit om och arbetat med urbanitet och hållbarhetsfrågor i 15 år och menar att hållbarhetsagendan uppmuntrar till riskaversion och bromsar kreativitet och utveckling. Maria Arnstad är redaktör på Språktidningen och tror att "hållbart" blivit ett populärt begrepp för att det kan ses som synonymt med "stabilt" och i en osäker tid önskar många stabilitet. Christina Schaffer är lärare i hållbar samhällsutveckling vid Stockholms universitet. Hon framhåller ordets mångtydighet och hävdar att man ofta behöver precisera vad man menar med hållbarhet. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se 

Ordvalet: Hållbarhet

Veckans ordval är integration - en fråga som det talas mycket om i valrörelsen. Men har politikerna egentligen en gemensam definition av begreppet? Integration, säger Nyamko Sabuni, är ett samlingsbegrepp som har inneburit olika saker genom tiderna. Fram till sextiotalet talade man om assimilering, sedan om invandrarpolitik och ännu senare om integrations- och etableringspolitik.  Nyamko Sabuni jobbar numera som hållbarhetsdirektör på ett teknikkonsultföretag men var dessförinnan integrations- och jämställdhetsminister i den tidigare alliansregeringen. Enligt statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förlagschef på Näringslivets tankesmedja Timbro, präglas svensk integrationspolitik sedan länge både av assimilering och mångfald. Det finns en dubbelhet i politiken och i språkbruket. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Integration

Hur kommer det sig att Sverigebilden och Sveriges rykte utomlands blivit ett centralt debattämne under det senaste året? Har det kanske med Donald Trumps bevingade ord "last night in Sweden" att göra? Det menar Jens Ganman, som tillsammans med Mustafa Panshiri är aktuell med boken "Det lilla landet som kunde". Han menar också att olika politiker och debattörer laddar begreppet "Sverigebilden" med olika värderingar, beroende på om de befinner sig till höger eller vänster på den politiska skalan.  Historikern Lars Trägårdh påpekar att bilden av Sverige varit mer kluven i exempelvis USA än här i Sverige. Han säger också att Sverigebilden, eller den svenska modellen, tidigare främst har formulerats av Socialdemokraterna, men under de senaste åren har den bilden kommit att utmanas av andra partier. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Sverigebilden

Trygghet är en het politisk fråga både inom högern och vänstern. Men hur har begreppets betydelse förändrats genom åren och är tanken om en trygghetsgaranti en utopi eller en Orwellsk dystopi? Vi hör historikern Jens Ljunggren som för ett par år sedan kom ut med boken "Den uppskjutna vreden: Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet". Jens Ljunggren har gått igenom partiprogrammen och i nittonhundratalets början förekom trygghet knappast alls men i 2001 års partiprogram dök det upp i olika varianter i snitt ett par gånger per sida. Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan Stockholm, menar att trygghet inte är en ny politisk sakfråga men att det har skett en förskjutning i hur begreppet används. Sedan 11:e september-attackerna är det kriget mot terrorismen som utgör ramen för debatten kring trygghet, säger Susanne Wigorts Yngvesson, som är aktuell med boken "Övervakad: Människor, maskiner och Gud". Att övervakningskameror nu kallas trygghetskameror ser hon som en Orwellsk vändning. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Trygghet

I det första avsnittet av Ordvalet vänder och vrider vi på begreppet fejkade nyheter, eller fake news, som ju blivit centralt i valrörelser på flera håll i världen och så även i Sverige. Vi möter Kristoffer Egeberg som är journalist, redaktör och ansvarig för faktagranskningssajten faktisk.no. Han vill helst att alla ska sluta använda begreppet fejkade nyheter. Jack Werner, aktuell med boken "Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå", berättar om begreppet fejkade nyheters ursprung och hur det spred sig runt världen. Jack Werner menar att begreppet idag används som ett enkelt svar på komplicerade frågor. Olle Hägg olle.hagg@sr.se Nathalie Rothschild nathalie.rothschild@sr.se

Ordvalet: Fejkade nyheter

Olle Hägg & Nathalie Rothschild vänder och vrider på politikers och debattörers ordval - med hjälp av ämnesexperter, språkvetare och tänkare. Ansvarig utgivare: Olle Zachrisson

hubhopper

Ordvalet

hubhopper