Med Jonathan Borggren och Tenneh Kjellsson, fd kulturgeografistudent. Tenneh Kjellsson läste turismprogrammet i Umeå och fortsatte därefter ut i arbetslivet. Under resans gång har hon fått prova på hur det är att vara kulturgeograf och stolt över det när få hört talas om ämnet. Samtidigt så finns det så många fenomen i vår samtid som det behövs kulturgeografer för att hjälpa till att förklara. Varför behöver kulturgeografer förklara vad de och vad de gör för andra hela tiden? Varför är det viktigt att kulturgeografi finns kvar efter examen som ett ämne och som en identitet? Vi pratar om vad vi är och vad vi gör och vad vi vill bli. Kulturgeografer. Behöver andra veta vad det är senare i arbetslivet? Är det så att de flesta kulturgeografer hamnar inom akademin? Och döljer det sig en massa kulturgeografer bland alla key account managers, projektledare, strateger, omvärldsbevakare, framtidsspanare, handläggare och enhetschefer? Inspelat på Brännkyrkagatan i Stockholm. Stockholms brantaste gata. Följ kulturgeografipodden på Instagram och Facebook.

Kulturgeografipodden

20: Inträdet på arbetsmarknaden. I'm a kulturgeograf and I'm proud.

Du lyssnar på det nittonde avsnittet av kulturgeografipodden. Professorn i kulturgeografi Dieter Müller berättar om sin forskning kring turism, hur vi forskar och framförallt om samisk turism. Jonathan Borggren lyssnar och ställer frågor. Avsnittet handlar bland annat om medvetenhet om stereotyper i yrkesutövning. Finns det ekonomiska incitament att spela på den traditionella bilden av samer? Du tänker kanske på julmarknaden på Liseberg. Den enda gång många sörlänningar får stifta bekantskap med Europas enda urbefolkning. Vidare diskuteras vilka faktorer som påverkar samernas näringsverksamheter. Hur balanserar man bilden av det primitiva, exempelvis i samband med UNESCO's besök vid Laponia, med det moderna? Och hur har stereotypa bilder av samisk kultur använts i marknadsföringen av Norrland? Hur kan det komma sig att tyska skolelever har bättre kunskaper om samisk kultur än dess svenska motsvarighet? Vad spelar kulturell distans för roll i detta? Också om vad vi gör som forskare när vi väljer ett tema. Skapar vi en exotifiering när vi fokuserar på skillnader? Foto: Jonathan Borggren Avsnittet inspelat i Umeå 27 april 2017. Följ oss på Instagram och på Facebook. Kulturgeografipodden produceras med stöd av Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia.  

19: Samisk turism - om globalisering, urfolksturism och kulturell distans.

Lektorn i kulturgeografi Marco Eimermann berättar för Jonathan Borggren om sin forskning på holländska familjer som flyttat till Sverige av livsstilsskäl. Vad innebär det att flytta av livsstilsskäl och blev det som man tänkt sig? Stannade de kvar i Bergslagen eller återvände de? Är det skamfullt att flytta hem igen och misslyckas? Hur stor betydelse har kategoriseringen av olika typer av inflyttare? Skiljer vi på folk och folk, dvs finns det en viss typ av inflyttare som vill hellre vill ha i vår kommun? Avsnittet inspelat med publik den 27 april 2017 på Campus i Umeå. Foto av anonym fotograf. Följ kulturgeografipodden på Instagram och Facebook. Tack till alla som lyssnar! Vi växer! Kulturgeografipodden ges ut med stöd av Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet.

18: Flytta och flytta åter. När det inte blir som man tänkt sig.

Du lyssnar på det sjuttonde avsnittet av kulturgeografipodden. Podden där intressanta människor får berätta viktiga saker om vårt samhälle och vår tid. Idag pratar Jonathan Borggren med Wille Valkeaoja, till vardags bla i podden Tyngre Rubriker. Hur går det till när forskning blir rubriker och vilka blir konsekvenserna? I detta avsnitt pratar vi framförallt om medial rapportering av forskningsresultat inom kost/träning/hälsa. Ett område som ofta får stora rubriker eftersom det handlar om hur vi skall göra för att leva länge, se bra ut och vara lyckliga. Se det som en utväxt från kulturgeografipoddens elfte avsnitt om varför vi tränar om ni vill. Utgångspunkten tar vi i den avslutande delen av avsnitt 27 av podden tyngre rubriker som tar upp probelmatiken kring hur media rapporterar forskningsresultat. Forskare och aktiva inom tex medicin/träning/kost/hälsa är på sätt och vis mer vana vid det här problemet. En del samhällsvetare, tex kulturgeografer, är kanske lite avundsjuka på den uppmärksamhet som riktas mot nya forskningsrön inom medicin/träning/kost/hälsa. Men samtidigt kanske det finns ideér i dagens avsnitt kring hur framtida forskning rörande tex bostadsproblem skulle kunna finansieras. Det finns en upptagenhet i vår tid med träning, självförvandlande och mätningar. Detta fokus hjälper så klart till att rikta ett stort intresse mot forskningsresultat som handlar om kost/hälsa/träning. Samtidigt så vill forskare bli publicerade och citerade. Det är så de gör karriärer. Det värsta som finns blir ju i det sammanhanget att inte ha ett resultat att redogöra för när en journalist ringer. Varför förvrids en del forskningsresultat? Vem tjänar på det? Vad bör man tänka på när ens forskning skall publiceras, oavsett vilken sida om bäcken man hör hemma? Fler frågor som berörs under samtalet. Mycket nöje! Avsnittet spelades in den 7 april 2017 i Hägersten. I bakgrunden kan ibland Bosse höras spelandes et fotbollsspel och senare Sonic. Det finns givetvis andra spel som är lika bra. Följ oss på Instagram och Facebook Foto: Ville Walkeaoja & Jonathan Borggren Nedan länkar till artiklar som diskuterades i avsnittet: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28320937  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16060722

17: Forskning som blir rubriker.

Idag pratar vi med lektorn i kulturgeografi Anders Larsson om den täta och tillgängliga staden. Är den för alla? Kan det finnas arbetsplatser till alla inom ett rimligt pendlingsavstånd som samtidigt inte belastar våra trafiksystem? Och vad är en telestuga? Och vad är grundläggande service? I dagens avsnitt av kulturgeografipodden diskuterar vi hur vi kan förstå hållbar tillgänglighet och de teman och konflikter som rör sig i planerarnas huvuden. Författaren och aktivisten Jane Jacobs skrev 1961 att för att få en blandad stad eller snarare en stad bestående av stadsdelar karakteriserade av mångfald så behövs 4 ingredienser: en blandning av funktioner, små kvarter, bostäder med olika ålder framförallt en ansenlig andel äldre byggnader och slutligen en hög befolkningskoncentration. Dessa fyra generatorer skulle sedan tillsammans verka för en mångfald i staden. Mot bakgrund av hur vi bygger städer idag kan vi fråga oss vad resultatet blir. Det är lätt att hitta Jacobs generatorer i avsikten och förklaringen men var finns de när stadsdelen är kvar? Missa inte heller det oredigerade extra-materialet efter avsnittet där Jonathan och Anders avslöjar sina fritidsintressen. Inspelat den 24 mars 2017 (en fredag...) på Viktoriagatan 13 i Göteborg. Jacobs fyra generatorer hittar du i hennes bok The Death and Life of Great American Cities från 1961. Foto: Jonathan Borggren Följ oss på Instagram och Facebook.

15: Hållbar tillgänglighet, telestugor och den täta staden.

Vi ger oss av till havs på en kryssning och lämnar ett grådisigt Mars-Sverige bakom oss. Richard Ek, docent och lektor i kulturgeografi vid Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, berättar mer om dessa kryssningar och vad de innebär. Turisten kan nämligen enligt Richard Ek alltmer kännas igen i medborgaren. Hur kommer det sig att en stor del av turismen blir alltmer isolerad? Är det brist på tid som gör att vi inte vill ge oss ut och utforska staden och slumpartat ramla in på ett hotell? Eller finns det trygghetsaspekter? Självklart även ny teknik som gör att vi snabbt kan hitta boendet med högst betyg. Vi talar även om vad som händer när politiken går för långt i sin strävan efter att locka till sig turister som i exemplet Barcelona. Richard Ek arbetar mycket med arketyper och symbolfigurer hämtade från populärkulturen. Ett sådant exempel är den moderna och förmänskligade vampyren hämtad från Twilight-sagorna. En rastlös dandy som likt flanören rör sig igenom staden utan lokal förankring. Detta är det fjortonde avsnittet av kulturgeografipodden. En podd som består av levande, icke-digitala samtal på plats. Mycket nöje! Avsnittet inspelat på Campus Helsingborg den 20:e mars 2017. Följ oss på Instagram och Facebook. Utlovade länkar: http://www.ism.lu.se/sites/ism.lu.se/files/wp_7_2011.pdf Foto: Jonathan Borggren    

14: Turism som rörlig konsumtion och turister som vampyrer

Detta februariavsnitt av kulturgeografipodden handlar om myter. Maja Essebo, kulturgeograf och forskare verksam vid LUCSUS i Lund berättar om hur myter bland annat påverkar beslut och får följder i samhällsplanering och politik. Så passande att snön samtidigt vräkte ner och påminde oss om myten om snöstormars härjningar i Skåne. Eller? Vi hjälper också våra lyssnare med tips på lite olika "multi-media" med kulturgeografisk relevans. Ni finner länkarna här nedan. Avsnittet spelades in på Biskopsgatan 5 i Lund den 8:e februari 2017. Foto: Jonathan Borggren Citatet i början kommer från Bertrand Russels "The proposed roads to freedom: Socialism, Anarchism and Syndicalism" (1919)   Länkar: https://www.ted.com/talks/parag_khanna_maps_the_future_of_countries https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33724?locale=sv (Majas avhandling) Youtubekanalen Geography Now: https://www.youtube.com/user/GeographyNow http://www.hustwit.com/category/urbanized/ (Gary Hustwits dokumentär Urbanized som kostar en slant att se)    

13: Om myter, fakta och dess påverkan på samhället.

Kära lyssnare! Du har hittat det tolfte avsnittet av kulturgeografipodden där vi som alltid ger oss i kast med att dissekera vår samtid med hjälp av kulturgeografer och ibland även andra svenska samhällsvetare. Idag pratar Jonathan Borggren med Carl Yngfalk, forskare vid SCORE i Stockholm om Michel Foucault och varför hans teorier om makt, övervakning och självdisciplinering är aktuella idag. Fotografiet föreställer Holger Danske i kassematerna under Kronborgs Slott. Enligt legenden kommer han vakna var gång den Danska suveräniteten är hotad. Taget av Jonathan Borggren.

12: Om Michel Foucault och hans syn på makt.

Vi har inga fria val egentligen, eller? Om detta samtalar Jonathan Borggren med Anna Fyrberg Yngfalk, lektor i företagsekonomi vid Karlstads Universitet och Carl Yngfalk, forskare vid Stockholm Centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE). Till grund för samtalet ligger en artikel om hälsokonsumtion författad av Carl och Anna som tar upp betydelsen av marknadsföring i denna explosionsartat växande bransch. I avsnittet diskuteras också den ökade graden av individuellt ansvar som följer på framväxten av ett allt mer nyliberalt samhälle. Ta ansvar för din karriär och för din hälsa, konsumera enligt gällande normer, fatta rätt val och vinn inträde i rätt sociala sammanhang. Avsnittet spelades in på SCORE i Stockholm den 20 december 2016. Tack alla som lyssnat under 2016! Följ oss på Instagram och Facebook. Foto: Jonathan Borggren

11: Varför tränar vi? Om hälsa, konsumtion och Makt.

Kulturgeografipodden fyller 10 avsnitt och gör det på Viktoriagatan i Göteborg. Med docent Jonas Lindberg talar vi om begreppet post-politik och vad det innebär för oss. Med hjälp av ett case som handlar om ett globalt biståndsprogram för utbildning i fattiga länder visar Jonas hur post-politik genom ett antal tekniker verkar för att dölja och släta över konflikter och skilda åsikter. Det blir på så vis den riktiga politiken, forumet för olika uppfattningar över en skiljelinje, som blir måltavlan när konsensus skall drivas in absurdum. Som vanligt gräver kulturgeografipodden bakom fasaderna i sitt sökande efter vad som sker i vårt samhälle och tar till sin hjälp kulturgeografer i Sverige som på olika vis studerar vår samtid. Avsnittet spelades in den 19 december 2016 i Göteborg med Jonathan Borggren och Jonas Lindberg.   Foto: Jonathan Borggren

10: Post-politik, Sri Lanka & Osamförstånd

Välkommen till det nionde avsnittet av kulturgeografipodden. Denna gång tittar vi närmare på den kreativa industrin och på producenter och konsumenter verksamma där. Till vår hjälp har vi docent Johan Jansson vid kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Johans forskning handlar bland annat om hur digitalisering och förändrade konsumtionsmönster påverkat aktörerna i den kreativa ekonomin (tex konstnärer och skivbutiksinnehavare). Johan är särskilt intresserad av kuratorer och vad han kallar för kuratorande processer i värdeskapandet och kommunicerandet av konst, musik och mode. Johan hjälper oss även med att besvara en lyssnarfråga, en kulturgeografisk klassiker. Som extramaterial finner du ett utkast på det papper som vi diskuterar under samtalet. Glöm inte följa oss på Instagram och Facebook. Intervjun spelades in på Ekonomikum i Uppsala den 22 november 2016. Foto: Jonathan Borggren

9: Kuratorer 2.0 och Hälsingegatan

Välkommen till det åttonde avsnittet av kulturgeografipodden där Jonathan Borggren och Maja Lagerqvist i ett öppen-hjärtligt samtal pratar om sina egna erfarenheter om tiden efter disputation. Publicering, finansiering, undervisning - det moderna akademiska livets treenighet. Vad skall man som nybliven doktorand tänka på? Finns det bra och mindre bra beslut att ta längs vägen? Hur hanterar man ett nej? Men samtalet handlar också om handledarens och finansiärens perspektiv. Hur skall man handleda sin nya doktorand och hur skall man hantera en allt stridare ström av forskningsansökningar? Samtalet spelades in i Stockholm den 8:e november 2016. Har du frågor, förslag eller synpunkter? Kontakta oss på facebook eller på Instagram! Omslaget från Jonathan Borggrens C-uppsats i kulturgeografi "Vart skall en ung man ta vägen?"

8: Tiden efter disputation (varning känsliga lyssnare för ärligt innehåll)

I kulturgeografipoddens sjunde avsnitt pratar Jonathan Borggren med Maja Lagerqvist, lektor i kulturgeografi vid Stockholms Universitet, om vår förändrade användning och syn på torpet. Dessutom pratar vi om hur gatumusikanter påverkar vår upplevelse av en plats. Vad har torpet betytt för oss historiskt och vad kan det bli i framtiden? Hur påverkar medias rapportering vår syn på torpet? Inledningsvis besvarar Jonathan en fråga om vår dragning till New York. Samtalet spelades in den 8:e november 2016 på kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Fotografi: Maja Lagerqvist

7: Torpet: Bortglömt och återuppståndet.

Inuti världens största byggnad (mätt i volym) i Everett strax utanför Seattle opererar numera en robot. Den kryper långsamt runt flygplanet i perfekta cirklar medan den bultar samman stålsektionerna. Tidigare gjordes detta tunga och monotona arbete av två människor som turades om att bulta. Detta är bara ett exempel på hur automatisering, dvs teknikutveckling som på något sätt påverkar arbete och arbetstillfällen, fortlöpande påverkar våra liv. I kulturgeografipoddens sjätte avsnitt diskuterar Jonathan Borggren och Martin Henning automatiseringens effekter i Sverige mot bakgrund av den rapport som släpps i dagarna. Avsnittet är 45 minuter långt och spelades in i Varberg den 5:e oktober 2016. Foto: Jonathan Borggren   Nu finns automatiseringsrapporten tillgänglig. Du finner den bifogad.

6: Robotarna kommer! Run for the hills.

I kulturgeografipoddens femte avsnitt intervjuas professor Eva Andersson om segregation, skolval och grannskapseffekter. Vi vet att våra städer är segregerade, människor med olika etnicitet och från olika samhällsgrupper bor på olika platser. Men vad får det för effekter och vad har skolan för roll i denna process? Intervjun spelades in tidigare i april under kulturgeografipoddens USA-resa. Jonathan Borggren och Eva Andersson talar även om betydelsen eller icke-betydelsen av olika upplåtelseformer (villor, hyreslägenheter, bostadsrätter) och hur det påverkar skolornas elevunderlag. Välkomna!   Foto: Jonathan Borggren

5: Skolval och segregering. Det fria skolvalets baksidor.

Välkomna till en podcast av Jonathan Borggren, Fil Dr i Kulturgeografi och konsult. En ambulerande icke-digital podd där intressanta människor samtalar om sin forskning eller sitt arbete. Det här är podden som låter intressanta människor redogöra för och hjälpa oss förstå viktiga företeelser i vår tid. Ofta är de kulturgeografer som forskar och undervisar men ofta också andra praktiker eller teoretiker. Det här är inte en podd för enbart kulturgeografer utan för alla som har ett intresse av att förstå vår samtid. Samtidigt får man som en bonus lära sig mer om vad kulturgeografi är och vad kulturgeografer gör. Du kommer att inse att ämnet är brett och att forskningområdena spänner över de flesta aspekter av vårt samhälle. Exempel på ämnen som vi tar och kommer att fortsätta plocka upp är skolor och segregation, konsumtionssamhället, tillgägnlighet och mobilitet, flyktingströmmar, träning/kost/hälsa, automatisering och turism. I podden samtalar Jonathan Borggren med nya gäster på nya platser i varje avsnitt. Kulturgeografipodden vill samtidigt vara ett alternativ till dagens nyhetsflöde där ofta nationalekonomer och statsvetare ges stort förklaringsutrymme. Varmt välkommen till en podd som du inte visste att du nog inte borde missa.

hubhopper

Kulturgeografipodden

hubhopper