Att säga att YouTube är en radikaliseringsmaskin är en slutsats ungefär lika banal som att säga att internet är trasigt - vilket också görs. Nog ger dig algoritmerna mer och mer extrema varianter av vad du klickar på, men det är fortfarande du som klickar. De artiklar och böcker som hävdar något annat använder sig av anekdotisk bevisning eller drar lite väl långt gångna slutsatser på lite väl skakig grund.Däremot är YouTube intressant ur ett annat politiskt perspektiv, som ett ställe där unga kan forma sitt ideologiska medvetande och där långa politiska videos från högern och vänstern bara är ett klick ifrån varandra. Henrik Jönsson är en både högprofilerad och högerprofilerad politisk YouTuber som släpper nya videokrönikor om svensk politik varje vecka. Man kan tycka vad man vill om Jönssons åsikter, men han förstår mekanismerna och vad som driver de politiskt aktiva på plattformen, och är därför rätt person att sätta dem i perspektiv. Detta gör han i avsnitt 78 av vår förklarande podd “Perspektiv”. I avsnittet talar Jönsson även om vikten av optimering av thumbnails för att få fler klick, hur man förhåller sig till sin egen digitala persona och varför PewDiePie är YouTubes egen Peter Pan, pojken som växte upp men aldrig mognade. Bland annat.Referenser och rekommendationerThe Righteous Mind - Jonathan Haidt Intressanta politiska YouTube-kanalerJoe RoganDavid DobrikFrancesca Florentini / Newsbroke Natalie Wynn / ContrapointsCenk Uygur & Ana Kasparian / The Young turksCasey NiestatHenrik JönssonAvsnittet är en repris från september 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Perspektiv - med Per Grankvist

78. YouTubes ökade betydelse i politiken - med Henrik Jönsson

Vilken sorts soffgrupp är mest jag? Jag vet inte. Men jag är inte ensam i min strävan efter att vilja sluta konsumera, och allt fler letar efter en soffa som håller under lång tid, som kan förändras efter våra skiftande behov och i takt med att min stil utvecklas. Men svaret kanske inte är att sluta köpa, utan att se till att det vi köper går runt, att böja den raka livslinjen som gör att nya saker tillverkas av nya material och sedan slängs och förvandla linjen till en cirkel där allt går runt, runt, runt.För några år sedan började Ikea att fundera i de här banorna och beslutade sig för att bli helt cirkulära. Så när jag bestämde mig för att göra ett avsnitt om cirkularitet och cirkulär ekonomi visste jag vem jag skulle ringa. Jonas Carlehed är hållbarhetschef på Ikea i Sverige med en fantastisk förmåga att förklara komplicerade saker på ett vardagligt sätt, vilket du kommer att få höra i det här avsnittet. Avsnittet är en repris från oktober 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

77. Cirkularitet - ett smartare sätt att konsumera - med Jonas Carlehed

Algblomningar, bottendöd, utfiske är ord som vi ofta använder när vi talar om Östersjön. Men innanhavet har varken inte förgiftat sig själv eller övergött sig själv. Det är ditt och mitt fel. Samtidigt är Östersjön en märklig hybrid av hav och sjö, salt och sött med sin egen logik och bottendöd är inget nytt fenomen utan har anor långt bakåt i historien. Och runt detta innanhav finns dessutom många länder som direkt eller indirekt påverkar dess hälsa. Den perfekta personen att ge perspektiv på Östersjön är Elinor Andrén. Hon är docent i naturgeografi vid Södertörns Högskola där hon forskar på klimat- och miljöförändringar i Östersjön.Avsnittet är en repris från juli 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

76. Om Östersjön och hur vi undviker att göra läget ännu värre - med forskaren Elinor Andrén

Vad du och jag tagit på oss för plagg idag har väldigt lite att göra med vad som är praktiskt eller inte. Vårt förhållande till kläderna vi bär är en funktion av sociala normer och mönster i varje tidsålder, en kombination av vilka kroppsdelar som anses värda att synas och vad som bör skylas och vilka delar av vi vill själva vill dölja eller lyfta fram. I Sverige har modet en oförtjänt ytlig status, men i exempelvis Frankrike förstår man att betrakta mode som ett signalspråk som speglar samhället. Inom modevetenskapen är det detta man studerar, samhället sett genom modet, och jag träffade därför Philip Warkander, lektor inom detta ämne vid Lunds Universitet, för att förstå sammanhangen. Bokrekommendationer:Bohemians - the Glamourous Outcasts - Elisabeth WilsonFashion at the Edge: Spectacle, Modernity, and Deathliness - Caroline Evans  Sireners Sång - Nina Björk Avsnittet är en repris från november 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

75. Modets uppgift i samhället - med Philip Warkander

Offren i deckare är oproportionerligt ofta kvinnor och de har ofta förbluffande lite kläder på sig. Detta frossande i den nakna kvinnokroppen är alltså ett medvetet beslut från verkets upphovsmän, och kanske speglar det också hur vi ser på kvinnliga offer i allmänhet. Kvinnor som blir utsatta för sexuella trakasserier sägs ofta ha sig själva att skylla, kvinnor som blir utsatta för våldtäkt får såväl sin klädstil som sina sexuella vanor ifrågasatta, och kvinnor som anmäler beskylls inte sällan för att vilja “sätta dit” mannen. Författaren och journalisten Katarina Wennstam har engagerat sig för kvinnors rätt till upprättelse och för deras möjlighet att bli behandlade och betraktade som manliga offer. I det här avsnittet ger hon bland annat perspektiv på bilden av det kvinnliga offret i olika delar av samhället, av vad som krävs för att rättssystemet ska fungera som det var tänkt, rätten till sin egen sexualitet, om den nyvaknade pappafeminismens incestuösa drag och hur den amerikanska idén att män ska skydda sina döttrar också är ett exempel på hederskultur vi sällan reflekterar över.Bokrekommendationer:Den sista flickan : berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten - Nadia Murad. Our guys - Bernard LefkowitzLisa och Lilly : en sann kärlekshistoria - Mian LodalenProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

74. Bilden av kvinnliga offer - med Katarina Wennstam

Alla älskar opera - de vet bara inte om det än! Med den bjussiga attityden ger Malmöoperans chefsregissör Elisabeth Linton mig perspektiv på opera ur alla tänkbara vinklar. Vi går igenom skillnaderna mellan opera, operett och musikal, diskuterar vad arior respektive recitativ har för funktion, pratar om varför operasångare är konstens elitgymnaster och punkterar hål på myten om opera som elitistiskt. Och så pratar vi om en lång rad andra saker som kommer göra att du förstår mycket mer nästa gång du besöker ett operahus.Några operarekommendationerTosca - Giacomo PucciniJenůfa - Leoš JanáčekPeter Grimes - Montagu SlaterSe slutscenen ur Gudfadern III, tonsatt med intermezzot ur Cavalleria Rusticana (Pietro Mascagni) som jag talar om i introt.-----Avsnittet är en repris från oktober 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

73. Varför alla borde älska opera - med Elisabeth Linton

Jag läste om en undersökning som konstaterade att vi rör våra telefoner hundra gånger per dag. Det är oftare än vi rör vid varandra. Ja, inte ens vår partner får så mycket beröring. Och för en del människor kan det gå flera dygn innan de får möjlighet röra vid någon annan person. Det finns bara en dryg handfull forskare i världen som intresserar sig för beröring, hur det funkar, vilka synapser som är inblandade och vilka effekter det får på vårt välmående. En av dessa är hjärnforskaren Helena Backlund Wasling vid Sahlgrenska akademin som skrivit den mycket intressanta boken Närmare (Mondial förlag).Vårt förhållande till fysisk beröring är något jag funderat mycket på. Det handlar ju i grund och botten om hur man förhåller sig till andras kroppar, något som varierar utifrån kontext och kultur. I avsnittet pratade jag med Backlund Wasling om kopplingen mellan beröring och förbättrade sociala relationer, om vad som är ett lagom avstånd till en annan människa och varför vi borde öva oss i att lägga handen på en främlings överarm. -----Avsnittet är en repris från juli 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Vi finns på vadvivet.se och i dina sociala kanaler där vi ger dig nya förklaringar varje dag. #perspektivpodden  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

72. Kopplingen mellan beröring och förbättrade relationer - med Helena Backlund Wasling

Det finns en grupp som inte litar på andra, som inte har tilltro till samhället eller tycker sig kunna förlita sig på andra medborgare. De kallas låg-litare och de är en källa för oro för statsvetare.Historiskt sett har vi svenskar känt ett högt förtroende för institutioner och funktioner, däribland oss i media. Men gruppen som inte litar på myndigheter och de oberoende nyhetskanalerna tycks vara växande. Lars Trägårdh är historiker och leder han ett stort forskningsprogram kring den sociala tillitens villkor och historiska rötter i Sverige, vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Han forskar också kring det svenska samhällskontraktet och har tillsammans med Henrik Bergren skrivit den lika omtalade som underhållande boken “Är svensken människa?” i vilken de skärskådar den svenska identiteten. Vad man kan göra för att få låg-litarna att lita på samhället igen? Är det ens möjligt? Det är några av de frågor som avhandlas i detta avsnitt.Bokrekommendationer:Landet utanför: Sverige och kriget - Henrik Berggren. Philosopher's Economist - Carl Wennerlind Det svenska missnöjet - Johanna Lindell, Lisa Pelling. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

71. Om samhällets låglitare - med Lars Trädgårdh

Allt som krävs för att skriva en bra countrylåt är tre ackord och sanningen, säger någon. Någon annan menar att den avgörande ingrediensen är “twang”, en känsla i låten som är svår att beskriva men som man känner igen när man hör det. Det är två beskrivningar som Jill Johnson kan skriva under på, men för någon som inte kan lika mycket om country som hon säger det ändå ingenting. I avsnittet gör hon ett försök att förklara grejen med country för någon som precis upptäckt att han gillar genren men som missat alla avsnitt av “Jills Veranda”.Vi pratar om countryns historiska rötter, om att det som några kallar banalt upplever andra som äkta, om countrymusikens unika förmåga att reflektera mänskliga motgångar och riktiga öden. Även om hon motsätter sig alla försök att klassificera musik berättar hon om vilken sorts country hon inte är så förtjust i men ändå kan tänka sig att dansa till efter några bärs. Jill Johnson förklarar också om hur det går till när hon skriver låtar, varför hon inte längre kan skriva låtar som inte känns i bröstet och vad som hände när hon gav upp sina ambitioner att göra rätt och passa in. Hennes kluvna relation till “Crazy in love”, en av Sveriges största countryhits, och varför hon försökt göra storbandslåt av den är också något hon ger perspektiv på.De artister som nämns i avsnittet är Johnny Cash, Rosanne Cash, Brandi Carlile, Hardy, Alison Krauss & Union Station, Willie Nelson, Linda Ronstadt, Dolly Parton, Bonnie Raitt, Taylor Swift, Shania Twain och Tammy Wynette. Du hittar prov på låtar från alla på avsnittets spellista på Spotify http://vvv.se/jillsfavoriterRekommendationer- Countrymusikens historia (dokumentär) - SVT Play https://www.svtplay.se/countrymusikens-historia- The King of Tears (poddavsnitt) https://open.spotify.com/episode/4TzvJ0BBdP8wB8eDVc3poE - Revisionist HistoryProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

70. Grejen med country - med Jill Johnson

Miljonprogrammet skapades med de bästa av intentioner och förverkligade dessutom många av dem. Men på 1970-talet fick de stora betonghusen som skapats med kärnfamiljen i centrum plötsligt dåligt rykte och det färgar fortfarande vår bild av hur dessa områden är beskaffade. Höghusen utgör dock bara en tredjedel av den miljon bostäder som byggdes under en tioårsperiod, och kvaliteten på dem är oftast hög - särskilt i jämförelse med många nyproducerade områden.Erik Stenberg är forskare och lektor vid Arkitekthögskolan på KTH i Stockholm och själv utbildad arkitekt. Han har intresserat sig för miljonprogrammet, både hur det byggdes och varför det byggdes, och han är rätt man att ge perspektiv på ideologin bakom miljonprogrammet, om ambitionerna som fanns och lärdomarna som drogs.Bokrekommendationer:Towards a Typology of Soviet Mass Housing: Prefabrication in the USSR 1955 – 1991 - Philipp MeuserFlygande betong - utgiven i samband med ArkDes utställning - Pedro Ignacio Alonso och Hugo Palmarola (redaktörer)Mass Housing - Miles Glendinning. The Construction of Equality - Jennifer MackProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

69. Det missförstådda miljonprogrammets kvaliteter - med Erik Stenberg

Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke har suttit i Europaparlamentet sedan 2019. Hon som från första början inte ville kandidera till parlamentet gav så småningom med sig och rör sig numera vant i korridorerna i Bryssel och Strasbourg, mellan utskott och plenisalar, formella utfrågningar och informella fikastunder. I det här avsnittet ger hon ett inifrånperspektiv på hur parlamentet fungerar, praktiskt och taktiskt. Som före detta riksdagsledamot pekar hon på några av de stora skillnaderna hon upplevt i Sveriges andra parlament i Bryssel. Dessutom berättar hon hur man får något gjort och hur slug man måste vara för att vinna sina förhandlingar och åstadkomma förändring.Bokrekommendationer:Om frihet - John Stuart Mill Anne Franks dagbok - Anne Frank. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. Foto: Fredrik Sandberg / TT När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

68. Om att få något gjort i Europaparlamentet - med Alice Bah Kunke

Varje år runt den första maj kan man läsa krönikor som konstaterar att arbetarrörelsen inte är vad den brukar vara. Vilket ju är sant, eftersom en folkrörelse är tvungen att utvecklas för att hålla sig relevant.Samtidigt inser jag att skribenterna försöker säga något annat. Ibland uttrycker de sig skadeglatt, andra bekymrat men kontentan är att arbetarrörelsen inte har samma självförtroende som den en gång hade. Så hur mår arbetarrörelsen egentligen?Payam Moula är chefredaktör för tidskriften Tiden som grundades av Hjalmar Branting 1908, och har sedan dess varit Socialdemokraternas idétidskrift. I avsnittet talar vi om när arbetarrörelsen fick dåligt självförtroende, om hur avsaknaden av utopier präglar svensk politik, om varför Socialdemokraterna förlorat debatten om låglönejobben, vänstervindarna i världen och varför Moula trots allt är optimistisk.Bokrekommendationer:Identity - Francis Fukuyama. Liten bergspredikan för socialister - Göran Greider. Om man älskar frihet - tankar om det politiska - Nina Björk. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. @vadvivet  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

67. Hur mår arbetarrörelsen, Payam Moula?

Världen är inte logisk. Men likväl finns det mycket i världen som man kan beräkna. Världen är oförutsägbar, men det går likväl att göra prognoser som visar sig värdefulla. En känsla är bara en känsla, men den går ändå fint att placera in i en saklig modell.Allt det här kan låta som motsägelser men som du kommer att höra kan matematik användas i vardagen för att förklara en hel rad andra saker. Få förklarar det här lika bra som David Sumpter, professor i tillämpad matematik vid Uppsala Universitet och författare till boken “Tio ekvationer som styr världen” Det blev ett samtal om stort och smått, om varför sannolikhetslära är viktigare än huvudräkning, om nyttan med att försöka förstå världen genom flera modeller samtidigt och förhållandet mellan moral och matematik.Bokrekommendationer:David Sumpter föredrar fiktion för att förstå den mänsklig psykologin, exempelvis böcker av Ove Knausgård, Rachel Cusk och Lena Andersson.Inom matematik rekommenderar Sumpter Probability theory - the logic of science av E.T. JaynesProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

66. Så styr matematik din vardag - med David Sumpter

Kollar du också hur många som gillat dina inlägg? Funderar du ofta på vad dina vänner och kollegor tycker om dig? Är det för att du vill bli omtyckt? Eller är det för att det ger en slags indikation på om du är populär, vad det nu är för något? Du är inte ensam om att bete dig så här i så fall.Lars-Johan Åge är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle där han bland annat forskar på förhandlingsteknik. Han har också analyserat mönster hos förhandlare inom gisslansituationer, affärer och diplomati på flera ställen i världen. Han har även skrivit boken Omtyckt Det här blev ett intressant samtal om bland annat skillnaden mellan popularitet och omtyckthet och varför det senare är att föredra.Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

65. Omtyckt är bättre än populär - med Lars-Johan Åge

Om några år kommer de flesta av våra bilar gå på el. Men frågan man kan ställa sig är förstås hur det ska gå till, rent praktiskt. För att förstå det behöver man bland annat veta lite mer om vilka som är de stora skillnaderna mellan bilar som drivs på el, och traditionella bilar med förbränningsmotorer. Och så behöver man förstå hur våra beteenden kommer att behöva ändras. Därför bestämde jag träff med Sofia Granfors som är chef för e-mobility, elektrifierad mobilitet, på svenska Volkswagen.Vi tog en tur med en av deras elbilar och parkerade för att prata om hur våra bilar - och samhället - ska elektrifieras. Hur länge räcker ett batteri? Kommer man någonsin att besöka en mack igen? Och kommer det finnas lika många bilar i städerna framöver? Svaren får du i avsnittet.Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

64. Elektrifieringen av samhället - med Sofia Granfors

Fördjupning och oväntade infallsvinklar på aktuella ämnen inom kultur, politik, näringsliv, hållbarhet och design. När nyfikne journalisten Per Grankvist samtalar med experter är den viktigaste frågan inte bara hur något är, utan också varför det blivit så. Starta en prenumeration för att skaffa dig nya perspektiv!

hubhopper

Perspektiv - med Per Grankvist

hubhopper