Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst. I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare. Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

RadioScience

#76 Ett crisprigt avsnitt om gentekniska saxar

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet, inte hade man en tanke på att undvika bussen eller pendeltåget? Allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv. Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande. Vi pratade om vikten av det mänskliga mötet, hur det går för pendlarna som måste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande. Med i programmet är Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin Ågren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet)  och Frances Sprei (forskare i hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).

#75 Samhällsutmaning: hållbart resande

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att dessa resurser ”förbrukas”? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas? I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet. Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla begreppet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

#74 Samhällsutmaning: hållbart arbetsliv

Klimatet är kanske det första man tänker på när man hör ordet hållbarhet. I det här avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar både framåt och bakåt och pratar bland annat om att frågan om människans klimatpåverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den är så oerhört svår och komplex. Och vi diskuterar att en enskild individ inte kan åstadkomma så mycket ensam, men att man ändå kan vara med och påverka så att det blir en positiv förändring. Kanske är det just för att klimatförändringar ÄR en så svår utmaning, som vi SKA ta oss an detta. Vi pratar också om ordet klimatkatastrof och om det är just en katastrof det handlar om. Häng med till studion där vi träffar Michael Tjernström, Olle Torpman, och Fredrik Charpentier Ljungqvist från Stockholms universitet.

#73 Klimatsnack över gränserna

What´s the science behind cocaine addiction or 3D printing in personalized medicine? In this episode we meet nine PhD students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology. Two of the PhD students, Anton Axelsson and Axel Olesund also discuss the importance of communicating chemistry science in a way that non chemists can understand. Come along with RadioScience to a workshop on science communication taking place in Gothenburg in Sweden two cold and sunny days in November 2019. This episode is the result of a collaboration between RadioScience and the students and teachers at a workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

#72 Chalmers Short Stories 2

När människor flyttar från en plats till en annan, för det med sig direkta och indirekta konsekvenser, både för individerna och samhället. Det gäller förstås vare sig det handlar om att flytta till någonting, till exempel ett jobb, eller ifrån någonting, exempelvis ett inbördeskrig. Hur snabbt kan man förvänta sig att en människa ska integreras i en ny kultur? Är en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? I det här avsnittet av Över Gränserna pratar vi om hållbarhet, tvärvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som är doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. Häng med oss till det tvärvetenskapliga centret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare i Niagarahuset vid Malmö universitet.

#71 Samhällsutmaning: migration och integration

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det är lätt att få en domedagskänsla när man kollar upp fakta - varje år dör uppskattningsvis 700 000 människor på grund av antibiotikaresistens enligt en känd rapport som kallas O’Neill-rapporten. År 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar några lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och frågan är vem som ska betala för ett läkemedel som helst ska ligga på hyllan. Det gäller att tänka till så att antibiotika inte används i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika får det. Det finns hopp. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar, ifrån olika håll. Här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi få höra mer om i det här poddavsnittet. 

#70 Kampen mot antibiotikaresistens kräver samarbete mellan olika discipliner

RadioScience är tillbaka! Den här gången med en serie avsnitt som vi kallar Över Gränserna. I Över Gränserna provar vi någonting nytt, det blir en serie där forskare från olika discipliner samtalar om hållbarhetsaspekter kring olika samhällsutmaningar. Men vad betyder hållbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehåll?  I det här avsnittet har vi bjudit in vårt redaktionsråd för att prata lite mer om den kommande serien. Vi diskuterar hållbarhet och tvärvetenskapens möjligheter och svårigheter. 

#69 RadioScience är tillbaka och snackar med redaktionsrådet inför ny serie

RadioScience har fått fnatt! I det här avsnittet ägnar vi oss åt magi, knappast någonting för en vetenskapspodd, eller? När språkhistorikern Jenny Larsson läste Harry Potter med dottern Frida upptäckte hon att böckerna vimlar av urgamla mytologier och namn och trollformler på latin. Hon började hobbyforska och berättar nu mer om var orden, varelserna och myterna kommer ifrån. Visst vill du veta vad Voldemort betyder? Och varför heter Remus Lupin som han gör? Du får också reda på hur man kan försvara sig om någon drar fram en trollstav och när det är extra bra att äta choklad. Lyssna på samtalet där magi blir till vetenskap med hjälp av en språkforskare och en Harry Potter-fantast.

#68 Ord, varelser och myter i Harry Potter-böckerna

What´s the science behind self driving cars, hospital entry architecture and faster computers? In this episode we meet eight PhD-students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology. We also talk to Dr. Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Öhrström from Chalmers, about how they work to get science out to the society. Come along with RadioScience to a workshop on science communication, a warm and sunny day in June. We went to Gothenburg to give tips and tricks on recording and editing a podcast. In return we got eight really interesting short stories within the field of technology. In addition, Raychelle Burks reads the post "Because she didn't die" from her blog thirty-seven and Lars Öhrström gives us a taste from his latest book "The rhubarb connection - the everyday world of metal ions".

#67 Chalmers short stories

Virus är en märklig livsform - eller är det ens liv? De innehåller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver värdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmågan att snabbt förändra sig så pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det är svårt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar. I det här avsnittet i serien ”Forskarsnack” berättar Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet, mer om sin forskning. Vi lovar att du kommer att känna dig extra allmänbildad nästa gång du ligger däckad i en elak förkylning eller influensa.

#66 Alltid ett steg före

RadioScience fyller 3 år! Våra lyssnare har fått önska låtar och vi önskar oss presenter. Vi kanske får några också? I det här avsnittet pratar vi om året som har gått och vad som ska hända härnäst. Vi berättar om vår kommande serie Över Gränserna som vi hoppas att du kommer att gilla. 2017 fick vi en RadioScience-hund och två RadioScience-katter, och vi gjorde bland annat tre avsnitt om kärlek. Hipp hipp hurra!

#65 Önskelistan

Mjukvara och hårdvara i en enda spaghetti-arkitektur - så ser IT-säkerheten för många företag ut idag. Nu gäller det att reda ut detta virrvarr för att kartlägga sårbarheter och för att kunna förebygga cyberattacker. Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan, berättar mer om sin forskning kring IT-säkerhet. 

#64 Från spaghetti-arkitektur till säkra IT-system

Brukar du läsa kärleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den språkliga och litterära förvandlingen inom kärlekslitteraturen och menar att även vår tids kärleksuttryck kan kopplas till återkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kärleken i litteraturen, det får vi höra om i det här avsnittet!

#63 Den höviska kärleken

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer. Släktforskning är nog något många av oss har funderat på någon gång. Strävan att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är universiellt för människan. Visste du till exempel att vi är närmare släkt med svampar än med växter?

hubhopper

RadioScience

hubhopper