 Erika och André berättar hur du kan få julen att vara vilsam, hur man stänger av och hur man kan få återhämtning. Det här är en repris av avsnitt 5 eftersom många lyssnar på Spotify där alla avsnitt inte finns. För att hitta alla avsnitt kan du gå in på vår hemsida strukturpodden.se eller använda en podcastapp som exempelvis Podcast Addict, Apple Podcasts, Google Podcasts eller Stitcher. Rättelse: I introduktionen sa jag (Erika) att avsnittet släpptes för ett år sedan men vi har hållit på i två år nu så avsnittet är ungefär två år gammalt. Tips och lösningar Identifiera problemet och försök lösa detSänk ambitionerna eller förväntningarna – Våga utmana mönstren.Lova dig själv att göra något vilsamt eller roligtTänk igenom julklappssituationenInte mängden som är viktig utan att du känner personenBehöver inte vara saker utan kan vara upplevelser eller tjänsterFira efter julreanBegränsa hur många du ger tillSwisha istället för att ta ut pengarÅterbrukaDu får göra dig av med gamla presenterTitta i din bortskänkeslåda Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern. Vill du ha tips på hur du kan komma på något vilsamt eller roligt att göra under julvilan? Läs mer här. Bra – bättre – bäst: Bra: Ha några dagar då du inte jobbar. Bättre: Planera in eller lova dig själv att du ska göra en viss sak som är rolig eller vilosam. Bäst: Göra det och sedan komma tillbaka till jobbet och känna sig utvilad. Veckans prova på (välj ett alternativ):  Utmana normen – gör något annorlunda i årFråga alla i hushållet: Vad är jul för dig? Planera in en vilsam aktivitet Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.

Strukturpodden

Repris: Julvila

 Erika och André ger tips för att hålla energin och humöret uppe under höstmörkret och vintern. Sammanfattning Gör något nytt. Starta upp ett projekt – möblera om, rensa hemma, rusta upp ett loppisfynd eller liknande. Vissa saker man hade tänkt göra under sommaren kanske man kan göra inne på hösten. (Vårt avsnitt om att rensa hittar du här.)Planera in något att se framemot på hösten (kanske varje höst) för att inte bara se den som dyster. Du kanske alltid bokar in att hälsa på en familjemedlem eller en vän andra helgen i oktober eller drar ihop kompisgänget och gör något då.Träna och röra på sig. Hitta träningsformer som du kan göra även om det är kallt ute.Få dagsljus – gå ut på lunchrasten eller någon annan rast. Ljusterapi, särskild lampa för ljusterapi, ta din långa semester på hösten/vintern istället för sommaren. Umgås och prata – t.ex. teafton. Att prata med andra hjälper dig att påminnas om det positiva och inte fastna i det negativa, t.ex. positiva händelser som man blir glad av.Kramas eller få massage.Mysfaktorer – ljus, tända en brasa, filtar, te, ta ett bad.Ät rätt. Mer frukt och grönt. Rätt typ av socker, t.ex. frukt, mörk choklad och nötter istället för godis – undvik att tröstäta i mörkret och soffmyset. Vi har inte samma behov att äta upp oss inför vintern som grottmänniskorna hade så försök motstå impulserna. Undvik nikotin och alkohol. Håll dygnsrytmen, tänd lampor på dagen och släck ner när det närmar sig sänggående.Välj förhållningssätt – se det mysiga och trevliga istället för att fokusera på det mörka och jobbiga. Var tacksam och generös – ta tid till att fokusera på det du är tacksam för och dela med dig till andra. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Avsluta ett projekt hemma. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Överleva höstmörkret

André och Erika pratar om att starta om igen, t.ex. börja om att jobba efter föräldraledighet, ta upp träningen igen eller börja studera senare i livet. Sammanfattning Börja med 10 min. Kom igång så snabbt som möjligt och om det blir en halvtimme kanske det inte gör någonting.Sluta inte även om du hoppar över några träningar (även om det blir ett halvårs uppehåll). Säg till dig själv att du sedan fortsätter med din rutin, inte att du börjar om. Då blir det ofta lättare mentalt.Man kan göra något var tredje vecka för att det ska vara lagom mycket, t.ex. träff med vänner eller bokklubb. Varannan vecka kan kännas för ofta och varje månad för sällan.Strategi för att läsa t.ex. kursboken bit för bit. Det går inte att sträckläsa 700 sidor och komma ihåg det. Börja med att lära dig innehållsförteckningen så har du en bra översikt att bygga vidare kunskapen på. Du kan också läsa första meningen i varje stycke för att ta dig igenom text snabbare. Summeringar i slutet av kapitel också.Tips för studier: Få tag på böckerna på litteraturlistan innan kursen börjar, t.ex. låna på biblioteket. Strukturera upp din tid om det är mycket egentid, t.ex. gör ett schema där du varvar läsning med annat. Varva ljudböcker som du kan läsa på promenaden till och från högskolan med skrivböcker. Om du har läs- och skrivsvårigheter finns det mycket stöd att få – ta emot den hjälpen!Träna efter träningsuppehållVarför vill jag träna? Hitta en anledning som är svår att argumentera emot när du inte är sugen på att träna, t.ex. förhindra hjärt- och kärlsjukdomar, vara stark och smärtfri, stärka din mentala hälsa.Formulera mål: “Ditt mål ska vara specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant för dig och gärna ha en tidsgräns. Klassikern är att anmäla sig till ett lopp.” Men se målet som ett delmål, inte ett slutdatum eftersom du vill fortsätta träna.En tävlingssäsong och en träningssäsong.Skapa en träningspositiv miljö, ta bort hinder.TräningskamratInspiration – tidningar, böcker, poddar, spellistor, träningskonton på sociala medier, träningskläderRolig träningsformÖka långsamt för att minska skaderiskenSänk tröskeln, t.ex. börja med att bara vistas på gymmet 15 min, ha träningen i smidig anslutning till hemmet eller jobbet, gör ett 15-minuterspass på Youtube.Ha rätt utrustning och åtgärda problemen innan det blir kris, t.ex. en gammal dator som knappt fungerar eller dåliga skor som ger dig skador.Förbered dig, t.ex. med att läsa barnböcker på engelska för att få upp kunskaperna i engelska.Tips för föräldraledighet:Håll koll på intranätet, jobbmail eller personalplattform då och då för att hålla dig uppdaterad. Gå och fika på jobbet någon gång – ta med barnet.Om alla andra får en utbildning när du är borta, se om du kan gå samma eller i alla fall få en sammanfattning. Du kanske kan få någon typ av inskolning som handlar om vad som har hänt medan du har varit borta. Glöm inte bort medarbetarsamtal och lönesamtal. Boka in det med chefen så snart som möjligt, antingen medan du fortfarande är föräldraledig eller så snart som möjligt efteråt. Du har rätt till både löneökning och fortbildning även om du är borta.Ta det lugnt i början. Det tar ett tag att landa på det nygamla stället. Ha en tydlig struktur men gör inte så mycket första veckan. Sänk ambitionsnivån och börja långsamt. Försök komma iordning. Hur vill du ha det? Någon annan kanske har haft ditt kontor. Våga spela lite dum, våga be om hjälp, våga fråga hur det nu var man gjorde någonting.Våga komma tillbaka! Vad är det värsta som kan hända? Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Våga starta om igen. Läs och lyssna vidare: Podcast: Att komma igångBlogginlägg: Kom igång efter träningsuppehålletPodcast: Janne SvärdhagenPodcast: Rörelse, duktigt, roligtBlogginlägg: Hur en slöfock började träna och hur du också kan göra detPodcast: Träning Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Starta om igen

 Utifrån egna erfarenheter berättar André och Erika om att inse sina begränsningar och att be om hjälp. Sammanfattning André berättar om hur han var “dumsnål” om vedinköp så att det blev dyrare, svårare och tog längre tid än planerat. Om han hade insett sina begränsningar hade han antingen planerat annorlunda eller bett om hjälp tidigare.André säger att det är lätt att vara efterklok men att han kan känna igen sin personlighet i det här projektet. Man går in i någonting och blir för fast i det att man inte ber om hjälp även om man skulle behöva det.Erika berättar om när hennes son var nyfödd och inte sov utan att någon höll honom. En natt tänkte hon på sitt vanliga tips “Om du är överväldigad – gör en plan och be om hjälp.” och gjorde upp en plan utifrån de förutsättningar som inte gick att påverka. Hon tog emot hjälp från alla som hade erbjudit sig och bad om mer hjälp än hon riktigt vågade.Det här beteendet att inte be om eller ta emot hjälp sitter djupt. Varken André eller Erika bad om hjälp i högstadiet. Erika försöker uppmuntra sina elever att be om hjälp och fråga mycket även om hon inte gjorde det själv.Se till att ha en plan för att bemöta dina begränsningar. Kunskap, redskap, tid.Barn gör att man måste sänka ambitionerna.Prata om den mentala arbetsbördan i hemmet. Det är ofta en person som är “hushållets projektledare”. Den som håller koll på om mjölken håller på att ta slut, vad som ska handlas, vad man ska äta, vad som behöver städas, osv. Man kan bli frustrerad och det kan sprida sig till andra områden. Prata med varandra. Skapa översikt av hushållssysslorna. Lämna över ansvaret av ett område och minska förväntningarna. Om det är något som du vill ska göras på ett särskilt sätt inom en särskild tid – kommunicera det eller gör det själv. Stäm av ofta.Om jag inte vet hur något ska göras gör jag det inte. Fråga om hjälp så att du kan lära dig, t.ex. som André gjorde med att vika handdukar.Stressande när man har något ogjort. Stressar även på andra ställen då. Ta fram en strategi, t.ex. hugga tio vedklampar per dag.Fundera: Fortsätter jag så här – var hamnar jag då? Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Be om hjälp – om något du tidigare inte hade bett om hjälp om. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Be om hjälp

 Erika samtalar med Tove Eloa Öberg (Popcornpodden) om återhämtning. Sammanfattning Andas in t.ex. fyra sekunder och andas ut dubbelt så långt. Hjälper nervsystemet. (Sök t.ex. information om toleransfönstret och polyvagalteori.)Skaka kroppen, händerna eller dansa.Vad tycker du är kul? Stort eller litet. Sätt det som prio 1 och ju tidigare på dagen du gör det desto bättre. Man får prioritera återhämtning först.Återhämtning behöver inte bara vara passivt. Det kan vara allt som ger energi.Andra sätt att få återhämtning: Sjunga, vara i naturen, beröring på sig själv. Träna på att slappna av i käken.Ladda gärna hem Toves guidade meditation gratis här.Läs mer om ämnet på Toves blogg. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Fokusera på andetaget. Du behöver inte styra andetaget men om du vill kan du andas genom näsan och förlänga utandningen. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Återhämtning med Tove Eloa Öberg

 André intervjuar Sofia Camnerin om att vara förälder till ett barn med flera NPF-diagnoser och boken När larmet tystnar hörs tonen. Sammanfattning När man blir förälder får livet starkare färger och har man ett barn med NPF-diagnoser märks det ännu tydligare. Det ger mycket.Både Sofia och hennes man behövde erkänna att de inte klarade detta själva för att få hjälp. Det var svårt att inte bara bita ihop även om de visste att de behövde hjälp.När allt är kaos får man börja med att lösa det akuta men sedan finns det ofta små andningspauser där man kan komma lite längre.Tydliggör ramarna för både partner och barn, t.ex. att du har möte mellan vissa tider och att barnet då i första hand ska ringa den andra föräldern.Hur hinner man med sitt eget trots barn med särskilda behov?Försök hålla riktningen ändå och fokusera på din passion. Prioritera och försök fokusera på det du drivs av och får energi av. Det kostar mycket att skriva klart en avhandling samtidigt som man har ett barn med särskilda behov. Sofia har fått välja bort mycket och förhandlat mycket med sin man, t.ex. om att få vara hemma och skriva en helg medan de övriga åker bort. Sofia har prioriterat bort mycket av städning, ambitiös hemlagad mat, att baka och att umgås med människor utanför familjen.Var beredd på att passionen kommer att bli avbruten många gånger. Jobba på att plocka upp den igen.Man måste tyvärr vara lite egoistisk ibland och får trösta sig med klyschan att barnen blir gladare om mamman är nöjd.Vardagen går inte ihop och det har tagit lång tid att acceptera. Sluta mäta sig mot en idealbild. Väldigt mycket av ens egen prestation och vrede är att man sätter för höga krav och blir besviken hela tiden. Finns något nödvändigt läkande i att sänka ribban och acceptera “Så här är det.”Sinnesrobönen har varit viktig för Sofia: “Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Viktigt att skilja på det man kan förändra och inte. Förändra det som är onödigt hemskt men acceptera det som inte går att förändra, nödvändigt lidande.Stor tröst att ha människor att vända sig till, t.ex. systern som har tagit emot nöd-sms, men också att vända sig till Gud och lämna över det som inte går att förändra. Ber små mikroböner under dagen och kan bestämma sig för att gå ut och be på promenad. Gå en promenad med Gud.Får man bli arg på Gud? Sofia har en tro på att Gud är god och står på vår sida. Det gör att det känns svårt att bli arg på Gud. I Bibeln är det flera som tydligt ropar ut sin vrede till Gud. Sofia ber att Guds vilja ska ske i situationer och försöker acceptera att det som blir är rätt. Ibland kan Gud kännas frånvarande när det är som hemskast men när man ser tillbaka kan man se att han var med. Unikt med kristen tro att tro på en Gud som lider, dör och uppstår med såren kvar. Det var ingen idyll för Jesus eller de första kristna och vi lever inte heller i någon idyll.Musik viktig för Sofia, t.ex. låten Time av Kroke, där det plötsligt kommer in ett dissonant instrument som går över i sång. Starkt. Vi har en övertro på att allt ska vara helt och perfekt och lyckligt. Livet innehåller så många dimensioner. Sofia kände sig på ett sätt falsk innan böckerna kom ut och folk inte visste vad hon levde i.Alla behöver fylla på med energi och lugn. Barn med särskilda behov också det och de behöver få vara med och berätta vad de behöver.Inte barnet det är fel på utan omständigheterna. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Andas lugnt. Det går att göra var som helst när som helst. Sofia gör det ofta med böneord men det går lika bra utan. Läs och lyssna vidare: Bok: När larmet tystnar hörs tonen av Sofia Camnerin (Vi får lite provision om du köper boken via våra länkar. Det kostar ingenting extra för dig.)Bok: När livet stramas åt skärps blicken av Sofia Camnerin (Vi får lite provision om du köper boken via våra länkar. Det kostar ingenting extra för dig.)Podcast: Var man börjar när allt är kaosPodcast: När planerna rubbasPodcast: Josefine AreniusPodcast: NärvaroBlogginlägg: När du känner dig överväldigad Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Sofia Camnerin

 Erika intervjuar Marina Johansson om idén att få in tre typer av aktiviteter varje dag: rörelse, duktigt och roligt. Sammanfattning Tanken var att få ett flexibelt sätt att få in de saker Marina vill ha i sitt liv utan att det skulle kännas som en stor besvikelse att inte ha gjort allt på listan eller tränat lika hårt som hon önskat. Därför blev planen att få in något av dessa tre saker varje dag även om de var små:Rörelse: Cykla en sväng, gå ett varv runt huset, stretcha en stund, jogga eller gör några benböj. Stort eller litet spelar ingen roll.Duktigt: Vik tvätten, rensa rabatten, diska, dammsug ett rum.Roligt: Se en rolig video, läs en bok, umgås med en vän, sitt och prata med familjen.Se det du faktiskt har gjort istället för att fokusera på att det inte blev så stort som du hade tänkt, t.ex. att du cyklade även om du inte cyklade en mil.Fastna inte i att följa de här kategorierna och skriva upp allt du har gjort om det blir jobbigt. Använd modellen som en krycka och dokumentera när du behöver det. Om du inte behöver kryckan längre, sluta använda den. Vissa saker kan passa in i flera kategorier, t.ex. rörelse och duktigt. Då kan du antingen vara nöjd för dagen eller lägga till något mer.Gör gärna listor utifrån de tre kategorierna med uppgifter av varierande svårighetsgrad och tidsåtgång så att du kan välja från listan om du undrar vad du ska göra den dagen. Välj andra kategorier om det är andra saker som du vill prioritera. Erika och hennes man har t.ex. haft något från husfixarlistan, socialt internt (genomtänkt tid tillsammans) och socialt externt (tid med andra personer). Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Skriv listor på vad du vill/behöver göra i olika kategorier och bryt ner i små delar. Tvätta kan t.ex. brytas ner i starta en tvätt, hänga tvätten, vika tvätten, lägg in tvätt i skåp/lådor. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Rörelse, duktigt, roligt

 I detta avsnitt presenterar Erika fem skäl till varför hon älskar planering. Sammanfattning Mer fokus på vill än på måsteTid och energi för uppgiftenAvlastning för hjärnanPålitlig, inte dubbelbokadFramsteg med mål och projekt Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Läs mer: Del 1: Mer fokus på vill än på måsteDel 2: Tid och energi för uppgiftenDel 3: Avlastning för hjärnanDel 4: Pålitlig, inte dubbelbokadDel 5: Framsteg med mål och projekt Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

5 skäl att älska planering

 I detta avsnitt intervjuar André läraren och ultralöparen Janne Svärdhagen om långsiktighet och uthållighet. Sammanfattning Janne är en av värdarna i podden Löparens själ där de bl.a. pratar om psykologin bakom träning. Vad gör det med oss som människor att träna?I ultralöpningen gör man ingen skillnad på män och kvinnor. Det är demokratiskt. Man träffar människor från olika bakgrunder och är jämlikar på startlinjen.Janne valde att satsa på träningen på allvar när han fick sitt första barn för att inte bli en “chipspappa”. Löpning var det lättaste att få tid och resurser till under småbarnsåren. Nu tränar hans barn för att de älskar det, inte pga. prestation. De kan t.ex. stanna och titta på naturen och njuta av den en stund för att sedan jogga vidare.Pandemin har varit förödande för vardagsmotionen för många. Man har inte gått till jobbet eller skolan utan bara hållit sig hemma. Två av de tre delarna som Anders Hansen beskriver som viktiga för hjärnan är tydligt drabbade: socialt sammanhang, rörelse 30 min och minst sju timmars sömn.Härligt att springa utan mobil och något ljud i öronen för att lyssna på naturen. Några ultralöpare han känner ska springa hela natten senare i veckan, inte för prestationen utan för att uppleva natten, höra ljuden, se vad som händer.I ultralöpningen lär man sig att överkomma gränsen där det mentala säger att man har sprungit länge nog och är less. Allt är svårt och kanske tråkigt i början. Om man lägger tid på något, oavsett studier eller en relation, blir det roligare. Man kommer över trösklar hela tiden. Att följa alla manualer fungerade inte för Janne utan han testade att helt enkelt springa så långt han kunde och insåg att han var långlöpare. Fortfarande alltid tråkigt de första 7-8 kilometerna. Det är svårt att hitta en mall som passar alla.Många vill ha belöningen direkt men det tar ett år att förbereda sig för ett maraton och flera år för att bli ultralöpare. (Allt över ett maraton i längd är ett ultramaraton.)André märker att han är mycket mer tålmodig med barnen när han har tränat.En del springer minst 1,6 km om dagen och inser att de behöver det. Man mår bättre själsligt.Krävs struktur för att planera, variera typen av träning och planera in vila. En del planerar varje minut av loppet och hur mycket sportdryck de ska dricka för att inte må dåligt. Förbered dig så att du kan hantera det du inte kan påverka, t.ex. vädret. Behöver ha en plan för att börja långsamt och inte öka för snabbt så att man blir skadad. Tänk långsiktigt, t.ex. att göra ett halvmaraton om ett år, inte tidigare. Gör gärna en plan tillsammans med någon annan så att ni hjälps åt.Om du inte har en plan för din träning, ditt jobb eller något annat är det en risk att du börjar må sämre och sämre även om du materiellt har det bättre.Alla behöver en medlöpare i livets alla skeden. Janne tycker att det är beklagligt att män i hans ålder ofta som bäst har en person som de anförtror sig till.Alla löpare blir existentiella på något vis. Varför håller jag på med det här? För Janne är tvivlet och svackorna en drivkraft både i löpningen och Gudstron.Resiliens. Som ett grässtrå böjs man av hur vinden blåser men man blir stark nog att inte brytas av utan reser sig upp igen.I de långa loppen finns inga armbågar utan man stöttar och peppar varandra även om man är konkurrenter. Kan man ta med det till livet i övrigt, t.ex. uppmuntra människor i matvarubutiken? Springer för att “skjuta hjärtinfarkten framför sig”. Springer inte för att slå rekord utan för att det är viktigt för min själ, min person och min vän som kanske löper med. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst:  Bra: Rätt bra på att vara medveten om andra.Bättre: Se och bekräfta andra människor mer.Bäst: Att bli en person som andra vill ta en löprunda eller en kopp kaffe med för att han verkligen lyssnar. Veckans prova på: Testa ett backyard ultra. Man springer 6,7 km på en timme och springer så många varv man orkar. Går i alla uppförsbackar, pratar med andra. Nästan alla slår sina rekord för att det är ett långsamt tempo. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Janne Svärdhagen

 Erika och André intervjuar Amanda Lundbäck om att leva med ADHD/ADD, om att “flytta hem” till hemmet man redan bor i och att ta vara på någons arv på ett konstnärligt sätt. Sammanfattning Amanda är en skaparsjäl med ADHD och beskriver ADHD som motsatsernas diagnos där man å ena sidan vill ha det strukturerat men å andra sidan är impulsiv och har svårt att skapa struktur.Det tog lång tid innan skolan förstod att Amanda hade ADHD. De sa att hon borde sluta drömma sig bort på lektionerna. När hon fick diagnosen fick hon medicin som hjälpte henne att göra klart uppgifter och större acceptans för att hon fungerade annorlunda.Viktigt att inte se ADHD som något konstigt eller udda. Det är inget fel på henne. Hon är en lika viktig person för samhället ändå.I Luleå har det kommit ett medborgarförslag om en nollvision för utbrända barn med NPF (t.ex. ADHD-diagnoser). Det är vanligt att dessa elever blir missförstådda, utbrända och vägrar gå till skolan. Amanda tycker att fler kommuner borde jobba utifrån förslaget.“Struktur är något slags botemedel mot ADHD.” Med strukturer och rutiner går det lättare, t.ex. att skolan har fasta tider för frukost och lunch.Amanda kan ringa någon i familjen och be dem säga åt henne på skarpen att gå och handla eller stiga upp.En vän tipsade om att “tröstskapa”, dvs. göra något lite lättare först som en uppvärmning innan man gör den egentliga uppgiften som man måste göra. Det kan gärna vara något där man inte behöver tänka så mycket så att man kan tänka på den riktiga uppgiften under tiden. Om huvuduppgiften är att läsa en text kan man värma upp genom att bara läsa bildtexterna.Amandas familj har jobbat med projektet “Flytta hem” där de går igenom huset som om de skulle flytta, både rensar som om de skulle flytta ut och fixar iordning som om de skulle flytta in. De spacklar igen hål och sätter upp hyllor. De har gjort det i flera år men flyttar fortfarande hem och jublar när det kommer upp en ny hylla eller något annat blir gjort.När Sune Uusitalo dog frågade Amanda vad som skulle hända med hans fantastiska och färgglada kläder. Det slutade med att hon fick ärva dem och förbereder en utställning på Norrbottens museum i Luleå i sommar och eventuellt i höst.Under två år har hon jobbat med KLÅ – Klimatsmart Luleå. Det är en hemsida med tips för att ställa om till en klimatsmart vardag.Amanda har fått tipset från en vän att städa lugnt varje kväll. Det kan vara meditativt att städa bort det man använt under dagen och känna att det inte behöver göras imorgon. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst:  Bra: Kommer prick i tid och inte sent.Bättre: Komma lite tidigare.Bäst: På ett avslappnat sätt ha koll på tiden men ändå inte stressa. Har du något tips som Amanda kan testa för att lättare hålla koll på tiden utan att stressa? Veckans prova på:  Flytta hem (t.ex. sätt upp hyllan du aldrig har gett dig själv tid att sätta upp eller gå igenom lådorna som har fått stå för länge)Tröstskapa Läs och lyssna vidare: Nollvision av utbrända barn med NPF i skolan (medborgarförslag Luleå)20-åriga Amanda räddade unik garderob (artikel)Hon låter Sune Uusitalos kläder leva vidare: “Stod inte ut med tanken på att de slängs” (klipp från radio)KLÅ – Klimatsmart LuleåIntervju med Tove Eloa Öberg bl.a. om hur ADHD visar sig hos kvinnor och att få en ADHD-diagnos som vuxen. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Amanda Lundbäck

 Erika och André diskuterar hur olika personlighetstyper påverkar en och gör det lättare eller svårare att leva ett strukturerat liv. Sammanfattning De fyra tendenserna av Gretchen RubinUpprätthållaren har generellt lätt för att möta både inre och yttre förväntningar. Upprätthållaren gör det den har sagt att den ska göra och följer sina egna uppsatta mål men riskerar att bli dömande eller hålla lite väl hårt i sina principer och regler.Ifrågasättaren motsätter sig yttre förväntningar men möter inre förväntningar. Det är viktigt att förstå varför för att göra någonting. Läser på och kan göra det mesta så länge den förstår varför men riskerar att hamna i att läsa på och ifrågasätta så mycket att den aldrig når ett beslut.Tillmötesgångaren har svårt att möta inre förväntningar men möter (i stort sett) alltid yttre förväntningar. Lyckas alltid möta jobbdeadlines i tid och hjälper andra men kan bli frustrerad över hur svårt det är att nå ett mål den har satt upp för sig själv.Rebellen har svårt att möta både inre och yttre förväntningar. Rebellen sätter stor vikt vid frihet och tycker inte om för strikta ramar. Andra personlighetsdrag och personlighetstyper:Kärlekens fem språkIntrovert eller extrovert Morgonmänniska eller kvällsmänniska (eller mittemellan)Hellre köpa för mycket eller för liteHellre spara eller slängaTycka om att ha många saker eller få sakerAvslutare eller påbörjareGillar att dela upp uppgifter i små steg och bocka av eller vill hellre ha stora punkter för att inte bli överväldigadGöra det du är van vid eller göra något nyttGöra lite i taget under lång tid eller jobba hårt strax före deadline Läs/lyssna vidare: Gör Gretchen Rubins personlighetstest (på engelska)Mer om de fyra tendenserna (på svenska) Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Gör ett personlighetstest och diskutera resultatet med någon. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Personlighetstyper

 I dagens avsnitt utgår vi från en lyssnarfråga om att hålla upp strukturen och balansen när livet inte är som det brukar, när planerna ändras hastigt eller vardagen blir rubbad. Sammanfattning “En utav hemligheterna med livet är att kunna förvandla stötestenar till stenar att kliva på.” – J.P.Förbered dig genom att göra en realistisk planering. Det blir lättare med tiden att planera realistiskt eftersom du lär dig hur lång tid det tar att genomföra någonting.Tänk långsiktigt – gör det du kan även om du inte hinner hela uppgiften pga. ett avbrott. Prata med de andra inblandade om planeringen är beroende av andra, t.ex. i familjen eller på jobbet.Ha utrymme i planeringen för oförutsedda saker.Se till att det som ger energi får utrymme i planeringen så att du har mer kraft att möta det oförutsedda.Var beredd på att ställa om och se varje rubbning som ett tillfälle att träna på flexibilitet.Förbered dig ekonomiskt genom ett buffertsparande. Riktmärke: 50 % av din inkomst till måsten (hyra, mat, räkningar, räntor, lån m.m.)30 % av din inkomst till nöjen som du inte behöver just nu men vill göra20 % flyttas till ett sparkonto som buffert eller pensionssparande (eller till bröllop, boende eller andra större saker)Preppning – Hur länge klarar jag mig utan el? Eller i mindre skala – se till att det finns någon snabb mat att värma ifall något oförutsett dyker upp. Länk om att preppa solidariskt. Sänka ambitionsnivån. Det måste inte vara städat och förberett utan man kan fokusera på mötet istället.Etablera goda vanor. Om man kan göra så att man oftast lyckas med en sak eller oftast har rätt grund på plats gör det inte lika mycket om det missas någon gång. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Byt roll – gör något som du aldrig brukar göra, t.ex. hänga tvätt, laga mat, jogga. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

När planerna rubbas

 Erika och André intervjuar Victoria Gejrot om hur man kan ha struktur i relationer och kommunikation och vad man alltid borde ha i handväskan. Sammanfattning Victoria säger att hon borde bli bättre på att avslöja sina svagheter så att andra kan hjälpa henne på de områdena.Ogillar planering och är glad att hon har en kompis som gillar framförhållning som kan hjälpa till med de bitarna.Livet kommer alltid vara större än strukturen även om man har vissa fasta ramar, jmf grammatik som beskriver en del av språket men där språket alltid är större.Tips att tänka att det inte är någon som dör om man gör fel. Om det inte är på liv och död bör man inte ta det lika seriöst som om det vore det.Bemöt personer som har behov av mer eller mindre struktur med respekt. Risk att man blir besviken om man planerar för mycket. Lagom är bäst så att man fortfarande är beredd på att allt kan hända. Förbered så långt det går och slappna sedan av och låt det hända.Att alltid ha i handväskan:SilvertejpFickkniv med saxPlåsterVärktabletterRytm-äggMunskydd (i dessa tider)Något att ätaAnvänd sökfunktionen i mail istället för att lägga massvis med tid på at sortera.Var nyfiken på människor: “Alla gör sitt bästa utifrån sättet de ser på världen. Vad är det de ser? Vad kan jag lära mig?” Använd din nyfikenhet om människor för att kommunicera på det sätt som passar personen bäst, t.ex. lite småprat i början av ett mail eller rakt på sak. Lika för alla är inte ett bra sätt.Om någon uttrycker sig otrevligt, bemöt inte det på samma sätt. De kanske hade en dålig dag. Svara på den egentliga frågan och strunta i att kommentera det otrevliga i mail.Struktur kan användas ångestdämpande om man hittar rätt nivå. Använd det du har nytta av och hitta ditt förhållande till struktur. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst:  Bra: Ha koll på ekonomin i vardagen.Bättre: Kartlägga hur det ser ut just nu med tjänstepension på flera olika ställen och ta riktningen hur du vill ha det framåt, t.ex. med hjälp av någon som är kunnig inom området.Bäst: Nu är jag där jag vill vara med pensionssparandet och behöver inte oroa mig. Veckans prova på:  Köp åtta små pizzadegar i en rulle och baka bröd av i ugnen eller stekpannan så slipper du jäsa deg i förväg men får nybakt bröd! Lyssna vidare: PrioriteringarJosefin Arenius Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Victoria Gejrot

Erika och André pratar om Strukturkalendern och hur man kan hålla reda på uppgifter med denna kalender eller någon annan. Sammanfattning Strukturkalendern innehåller: målplanering, månadsöversikter, att-göra-listor för varje dag och vecka, årsöversikter och anteckningssidor. Du kan se bilder och exempel här.Passande för regelbundna och långsiktiga punkter, t.ex. att klippa sig en gång i månaden.Kan skriva in uppgifter långt fram i tiden, t.ex. boka en talare.Undviker att dubbelboka sig eller boka in för mycket på samma vecka.Tips att göra varje dagTitta på dagens och gårdagens att-göra-lista.Slutföra de punkter som står på dagens lista.Titta på morgondagens lista och förbereda mig för morgondagen.Lägga till punkter på kommande dagar utifrån vad jag har hunnit hittills.Markera i målkalendern.Tips att göra varje veckaGå igenom veckans dagliga listor och veckolistan i jakt på punkter som ej är slutförda för att slutföra, flytta längre fram eller stryka.Planera in punkter från nästa veckas veckolista på lämplig dag under kommande vecka med fokus på måndag och tisdag.Tips att göra varje månadGå igenom månadslistan för att slutföra, hänskjuta eller stryka punkter som inte är gjorda.Planera in punkter från nästa månads att-göra-lista på veckor eller dagar så att de inte glöms bort.Räkna ut totalen på målkalendern och utvärdera hur väl jag har nått mina mål.Skriva in nya mål i nästa månads målkalender. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Läs/lyssna vidare:  Checklista – dag, vecka, månadChecklista – veckan privatChecklista – veckan på arbetetÄta grodor – att göra det man inte har lust att göraVideokurs: Planera med Strukturkalendern + Målplanering Veckans prova på: Skriv ner alla dina uppgifter, både kortsiktiga och långsiktiga, under en vecka. Testa ca fem punkter på en dag, gärna snabbgjorda. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Strukturkalendern

Erika och André ger tips för att göra städningen lättare och hur man kan få den att bli av. Sammanfattning Planera in städningen, t.ex. ha torsdag eller lördag som permanent städdag.Det blir lite roligare att städa om man tänker på belöningen – hur fint det blir efteråt. Du kan också lyssna på en bra ljudbok eller podcast under tiden.Se till att du har en bra grund med lagom mycket saker, inte så mycket på golvet och en väl vald plats för varje sak i ditt hem. Då blir det mycket lättare att städa.Gör det enkelt – begränsa hur många städgrejer du har i hemmet så att du lätt kan ta fram det viktiga du behöver.Planera in den långsiktiga städningen i kalendern.Få barnen att vara delaktiga i städningen.Tänk igenom om städhjälp eller en robotdammsugare är en hjälp i din situation eller bara skapar merjobb.Gå aldrig tomhänt – se dig omkring när du ska gå någonstans och ta med det som ska åt samma håll, t.ex. en kopp till köket.Gör klart istället för att påbörja en massa nya projekt. Lägg i en låda och ställ undan ifall du inte kan göra klart direkt.Gör det direkt – ställ bort kryddorna när du har använt dem klart, diska direkt efter maten, ställ tillbaka det du har använt osv. Om det tar mindre än två minuter – gör det direkt. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Läs mer på merstruktur.se: Städlista på post-it-lapparHur man städar ett rum + hjälp att komma ihåg vad som ska städasMin strukturförebild berättar om rutiner, städning och samarbeteHåll ordning hemma med minimal ansträngningMina bästa tips för ett strukturerat hemMer struktur för barnSmå vanor: den oväntade nyckeln till att hålla ordning med barn Veckans prova på:  Gå aldrig tomhänt. Gör klart Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Städning

Strukturpodden hjälper stressade föräldrar, överarbetade tidsoptimister och dig som känner att du helt enkelt behöver ordning och reda i ditt liv. Här får du konkreta och enkla steg framåt för att nå ett liv med mer struktur.

hubhopper

Strukturpodden

hubhopper