Hur orkar man fortsätta kämpa när kroppen mår sämre och motgångarna avlöser varandra? Catrine Lundell intervjuar författaren och psykologen Jenny Jägerfeld. Hur hanterar man livets motgångar och insikten om att kampen för att må bra och klara av vardagen kanske kommer pågå resten av ens liv? Jenny Jägerfeld tror att man måste tillåta sig att sörja när kroppen börjar fungera sämre. Varje förlust av en förmåga är en sorg som man måste få lov att vara ledsen för. Samtidigt har Jenny Jägerfeld faktiskt haft nytta av reumatismen i sitt skrivande. Det bästa med att vara författare är att all skit som händer kan man faktiskt använda. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson

Funk i P1

"Reumatismen fick mig att bli författare"

Emma Forsberg och Therese Wappsell har båda gått ut gymnasiesärskolan. Hur ser arbetsmarknaden ut för dem?  Emma Forsberg tog studenten för tre år sedan. Sedan dess har hon försökt få ett jobb. Hon har har haft otaliga praktikplatser men har fått nej överallt. -  Jag vill jobba. Jag tycker om att jobba, och jag gör mitt bästa, men jag kan inte alltid hålla det tempo som krävs, säger hon. Emmas känner sig dömd på förhand av arbetsgivare. Hon känner att hennes bakgrund inom särskola hindrar henne från att göra saker hon egentligen skulle klara av. Therese Wappsell fick jobb efter fyra år inom daglig verksamhet. Hon vill visa att det är möjligt att få ett riktigt jobb efter särskolan. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har varit konstant hög de senaste trettio åren. Allra längst i från arbetsmarknaden står personer som gått särskola. Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap vid Halmstads högskola menar att många länder runt om i världen lyckas bättre än Sverige med att inkludera personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetslivet. Varför är det så? Hör också Anna Johansson, (S) ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott ge sin syn på arbetslöshetssiffrorna bland personer som tagit studenten från särskolan. Programledare Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang sommaren 2020.

Ge mig en chans! – om klivet från särskola till arbetsliv

Tekniska framsteg gör att gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut. Hur kan moderna innovationer förändra livet för personer med normbrytande funktionsvariation? Hilda Eriksson, 23 år, har diagnosen dysmeli och saknar höger underarm. När hon var liten använde hon protes men trivdes aldrig riktigt med den. - Det kändes som att det hängde en stol från min överarm när jag hade den på mig. Jag har nästan bara dåliga minnen av att använda protes, säger hon. En dag, för tio år sen, tog hon av protesen och har aldrig satt på sig den igen. Men idag utvecklas nya, smidigare och mer funktionella proteser än när Hilda var liten. Skulle hon börja använda protes igen om hon fick en av allra senaste modell? Vi hör även världsledande forskaren Max Ortiz Catalan som utvecklar tankestyrda proteser på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och så besöker programledarna Catrine Lundell och Anna Bergholtz utställningen Hyper Human på Tekniska Museet i Stockholm för att ta reda på hur ny teknik kan komma att påverka funkisvärlden i framtiden. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

"Jag vill inte ha protes"

Funks programledare Catrine Lundell söker svar på varför hon alltid har velat klara sig själv till varje pris. Och Anna Bergholtz berättar om när hon förlorade synen. Ända sen Catrine var liten har hon hatat att be om hjälp. Det har ibland gått så långt att hon råkat skada sig själv för att hon envisats med att göra saker som hennes kropp egentligen inte orkar. Nu ringer Catrine upp psykologen Anna Österåker för att lära sig mer om de psykologsiska mekanismerna bakom det här. Går att öva sig på att be om hjälp? I det här avsnittet får vi också höra Catrines programledarkollega Anna Bergholtz berätta om när hon var 23 år och förlorade synen. Till att börja ville Anna klara sig själv och tackade nej till rehabilitering. Det beslutet ledde till flera livsfarliga situationer i vardagen och slutade med en utmattningsdepression. Hör också historikern Lars Trädgårdh som menar att oberoende en av det svenska samhällets mest grundläggande värderingar. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg och Jenny Bergman. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Varför har jag så svårt att be om hjälp?

Är det svårare att träffa en partner om du har en funktionsnedsättning? Anna och Catrine delar med sig av sina erfarenheter. Hör också "Master Wheelchair" som vill visa att sex är till för alla. Stefan som har en cp-skada har haft svårt att träffa en kärlekspartner. Han vill göra motstånd mot avsexualiseringen av personer med normbrytande funktionalitet. I trettioårsåldern hittade han BDSM. Han blev "Master Wheelchair" en dominantor i rullstol. Vi pratar också med genusvetaren och etnologen Christine Bylund om det hon kallar "liggandets infrastruktur". Christine menar att politiska beslut om stöd och service kan avgöra ens chanser till relationer och familjebildande. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Producent: Moa Larsson Inslagsproducent: Jenny Bergman Programmet gjordes sommaren 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

Anna: Många förutsätter att min pojkvän också är blind

Den psykiska ohälsan spås öka kraftigt i spåren av coronapandemin. Hur rustar samhället för det? Och kan man som funkis ha ett mentalt försprång när samhället krisar? Hur kan samhället tackla den psykiska ohälsa som befaras följa i kölvattnet av coronapandemin? Vi intervjuar Susanne Nordling (MP), regionråd med ansvar för psykiatrin Stockholm. Hör också 75-åriga Hans Bergström om att gå igenom covid-19-krisen med en psykisk skörhet, samt Tove Lundin, frilansjournalist och föreläsare om hur tidigare livskriser gett henne verktyg att möta motgångar.

"Mina erfarenheter har rustat mig för kriser"

Gymnasieskolorna har gått över till distansundervisning för att minska spridningen av covid-19 i Sverige. Hur går det för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när rutiner rivs upp och mer ansvar för skolveckan faller på dem? Emilia Hansson går sista året på omvårdnadsprogrammet och skulle tagit studenten i juni. Nu är hon osäker på om hon kommer klara det. Hon har ADHD och sedan hennes skola började med distansundervisning har hon missat flera veckors studier. Det funkar inte med hemmastudier för alla och ingen har sagt hur man ska bära sig åt, säger hon.   Hör också utbildningsminister Anna Ekström om hur eleverna ska kunna ta igen det de missat. Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz. Avsnittet är producerat av Emma Janke. Reporter Laura Wihlborg. Exekutiv producent Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang i april 2020.

När skolan stänger

Hur vet man att andra håller avstånd när man inte ser? Går det att skydda sig mot smitta om man har personlig assistans? Catrine Lundell och Anna Bergholtz undersöker hur det är att leva under coronapandemin om man har en funktionsvariation. Sommaren 2019 undersökte Funk i P1 Sveriges krisberedskap för personer med funktionsvariation, eller snarare bristen på krisberedskap. Nu är krisen här, och det visade sig bli en pandemi. Catrine och Anna tillhör båda riskgrupper och sitter isolerade i sina hem. Är personer med funktionsvariation tillräckligt skyddade från smittspridning, och hur har svenska myndigheter levt upp till kravet om tillgänglighet under coronakrisen? Avsnittet är producerat av Jenny Bergman och Moa Larsson. Programmet gjordes i april 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

Krisen är här – om att vara funkis i en pandemi

En värld som är inkluderande och tillgänglig för alla hur når vi dit? Hur skulle ett utopiskt samhälle för personer med funktionsvariation kunna se ut? Catrine når inte upp till kortläsaren på bensinstationen och måste be kollegorna på jobbet om hjälp för att brygga kaffe. Hon drömmer om ett samhälle som inte är utformat för "alla andra". Vi utforskar idén om "Funkotopia" en helt tillgänglig och inkluderande värld, tillsammans med aktivisten och debattören Tobias Holmberg från STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige. Hör också Elin Krook samt Anders Westgerd från GIL, Göteborgskooperativet independent living. Anders vill ruska om normsamhällets sätt att tänka för skapa ett mer tillgängligt och rättvist samhälle. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Är "Funkotopia" möjligt?

2016 protesterade människor runt om i landet mot nedskärningarna inom LSS. De samlades under parollen "assistans är frihet". Vad har hänt sen dess? Malin Apels ena son Max kan få livshotande andningsuppehåll. Han sondmatas och behöver tillsyn dygnet runt. Familjen drabbades hårt av nedskärningarna inom LSS 2016. Hur ser deras situation ut idag? Hör också Maria Persdotter, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och unga (RBU) och Lena Hallengren, socialminister. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Assistansupproret – vad hände sen?

Tvillingarna Ahmed och Mahmoud flydde med sin familj från kriget i Syrien. Abdullah som har en synnedsättning, lämnade Irak och var på flykt under sex år. Barn, funkis och på flykt. Funk i P1 träffar tre killar med funktionsvariation som tvingats fly sina hemländer som barn. Hör också Vicki Skure Eriksson, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Västmanland. Vilken roll kan de svenska funkisorganisationerna spela för nyanlända barn med funktionsvariation? Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Laura Wihlborg Producent: Moa Larsson

Ahmed flydde från kriget i Syrien i rullstol

Film- och tv-makare har en förkärlek för vissa funktionsvariationer. Men vilken klass håller skildringarna? Simon Settergren ville utmana den stereotypa bilden av schizofreni på film. Funk i P1 kollar på film tillsammans med Anna Planting-Gyllenbåga, film och Tv-entusiast som har diagnosen asperger. Hon är van att se sin diagnos skildras på film. Hur väl tycker hon att filmmakarna lyckas? Är en överdriven schablonbild bättre än att inte synas alls? Simon Settergren växte upp med en pappa med schizofreni. Som vuxen skapade han långfilmen han själv hade velat se som barn. Medverkar gör också Anders Nordahl-Hansen, forskare på Östfold universitet i Norge, som studerat hur autismspektrat gestaltas på film. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Autism och schizofreni – filmskaparnas favoriter

Thomas Fogdö stod på toppen av sin skidkarriär när han bröt ryggen. Musikern Uje Brandelius fick diagnosen Parkinson. Hur hanterar man en plötslig livsavgörande förändring? Uje Brandelius är författare, musiker och tidigare sångare i popbandet Doktor Kosmos. För ett par år sedan satte han upp den självbiografiska scenföreställningen Spring, Uje, Spring som handlar om att få ett sjukdomsbesked mitt i livet. Thomas Fogdö berättar om olyckan som satte punkt för hans skidkarriär. Idag föreläser han och är rådgivare åt elitidrottare så väl som näringslivschefer. Vi möter också Aron Anderson, äventyraren som menar att allt är möjligt om man bara bestämmer sig för att se positivt på tillvaron. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

När livet vänder – hur går man vidare?

Catrine är trött på tanklösa kommentarer. Henrik Lindberg från Föreningen för kortväxta berättar om en strategi som slog snett. Föreningen för kortväxta får ofta ta emot skamlösa förfrågningar om att uppträda på olika nöjesevent. För några år sedan fick de nog. De ville inte vara rekvisita i festsammanhang, men saknade strategier för att stå upp för sig själva. Istället för att ge svar på tal valde föreningen att sluta sig mot omvärlden och bojkotta media. Men resultatet blev inte som de tänkt. Vi träffar också Nazar Akrami, forskare i socialpsykologi som är expert på fördomar. Catrine ber Nazar om råd. Hur ska hon bäst bemöta människors kommentarer om henne? Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Hur gör man för att stå ut? – om kommentarer och pekande

Om krisen kommer - vad händer med oss med funktionsvariation? Catrine och Thomas undersöker katastrofscenarier. Dessutom träffar de en zombieöverlevnads-expert. Sommaren 2018 sattes Sveriges krisberedskap på prov på allvar. Det brann på många platser runt om i landet. En utvärdering från Socialstyrelsen visar att kommunernas krisberedskap för sårbara grupper har stora brister. Marita Wikström blev ansvarig för evakueringen i Ljusdals kommun när skogsbränderna spred sig okontrollerat allt närmare tätorten. Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Är Sveriges krisberedskap för alla?

Om hur livet funkar och inte funkar i ett samhälle som ska funka för alla. Ansvarig utgivare: Nina Glans

hubhopper

Funk i P1

hubhopper