Anders Svensson, hade slagit ett rekord. Han hade spelat flest landskamper. Men inte flest av alla, bara flest på herrsidan, och för det fick han en bil av Svenska Fotbollsförbundet. Bilen blev sedan en symbol för det orättvisa fotbollssverige, där herrspelare belönas med bilar i direktsänd TV. VM-brons-medaljören och SM-guld-vinnaren 2013, Therese Sjögran, cruisar varje fredag i Malmö med sitt klubblag Rosengård FC i en bil hon betalar för själv. Vi tar med dig i bilen, skruvar upp volymen och känner på hur det är att cruisa med den spelar som spelat flest landskamper för Sverige, någonsin. Vad säger Therese själv om bildebatten? Hör även vad VM-brons-medaljörerna Caroline Seger och Nilla Fischer säger om Zlatans uttalande om damfotboll? ”Det var det dummaste jag har hört” var Fischers kommentar under juldagen när Ibrahimovic skämtade om att ”den där damspelaren” kunde få en signerad cykel. Ett skämt, som tog fyr och ledde till flera dagars skriverier om hur det står till med jämställdheten inom svensk fotboll. Vi tar reda på hur spelarna själva såg på den där händelsen och så ser vi vad som hänt efter det. Har det skett någon förändring hos Fotbollsförbundet? Har det påverkat spelarna? Dessutom träffar två av Sveriges första damfotbollsspelare Kerstin Larsson, idag 73 år och Kerstin Johnsson 71år. Svenska fotbollsförbundet bildades 1904 men i över 60 år var fotbollen reserverad för män. Vid några tillfällen hölls uppvisningarmatcher med kvinnor som tilläts spela men aldrig organiserat.  Först 1968 startade den första serien med damfotboll. Men det var inte i dom stora städerna som det hände - utan istället i små samhällen och byar i det så kallade tygriket runt Borås i Västergötland.  Här ligger damfotbollens vagga i Sverige och det första laget hette Öxabäck.  Programledare: Moa Svan  Redaktion: Magnus Arvidsson reporter, Anna Åkerlund producent. 

Pokal

Vad hände med bilen?

Idrotten tillskrivs extremt många positiva egenskaper så som god kamratskap, ett positivt tänkande och alla fördelar det innebär med att vara en vältränad människa. Vi hyllar den fysiska och psykiska styrka det innebär att vara elitidrottare, goda egenskaper som värderas högt i vårt samhälle. Idrotten räddar ungdomar på glid, främjar folkhälsan och är positiv PR för en nation. Det finns ingen hejd på vad idrotten kan åstadkomma, eller? Pokal handlar den här veckan om idrottens seglivade rykte om att vara så god. En idrottshjälte porträtteras nästan alltid som glad och positiv. Men varför då? Vi hyllar en person som når sitt mål genom att pressa gränserna för vad som är möjligt för en människa att prestera men handlar det om goda egenskaper? För det är inte alls säkert att den som vinner är särskilt glad eller god. Pokal möter kanotisterna Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson som vid de olympiska sommarspelen 1996 tog guld tillsammans i K2 på 500 meter. Samma år tilldelades de Svenska Dagbladets bragdguld. Det var två vinnare som gled i mål, en sommardag i Atlanta, USA 1996, men bakom framgången fanns en infekterad konflikt som hade pågått under flera år och som gjorde att drivkrafterna för att vinna inte var särskilt sportsliga.  Alla har vi sett intervjuer på TV med idrottare som trots efter en bitter förlust visar upp en överdrivet positiv inställning till den egna prestationen, en effekt av ett evigt tränade i ett positivt tänkande för att klara av den extrema utmaning det innebär i att vara elitidrottare.    Pokal har träffat Stig Wiklund, mental coach som berättar om sin mentala träning med flera av våra mest framgångsrika idrottare i Sverige. Att lära sig styra sina tankar och tänka som en vinnare.  I Pokalstudion sitter Helena Tolvhed, doktor i historia, Emma Lukins sportjournalist på nyhetsbyrån TT och Eva Erman, docent i politisk filosofi.  Programledare: Moa Svan I redaktionen: Erik Sjölin och producent Anna Åkerlund 

Vad har allt det goda med sporten att göra?

Klassmarkörer finns överallt och sporten är inget undantag. Valet att ägna sig åt motion liksom valet av själva aktiviteten har visat sig vara tydliga markörer för social position. Vilken typ av sport du konsumerar eller ägnar dig åt avslöjar alltså mycket om din social tillhörighet, familjebakgrund och yrkesstatus. Du är vad du idrottar. Pokal handlar den här veckan om sport som klass och social markör. Att ägna sig åt idrott i dag är uttryck för en livsstil som är tydligt relaterad till ålder, klass och kön. Vi ställer oss frågan vilka sporter som anses fina eller fula att utöva och vad det beror på. Det ska också handla om var i samhället det är hög status att kunna mycket om sport och var du tonar ner ditt idrottsintresse.   De flesta grundar sitt intresse eller ickeintresse för sport redan som barn. Kanske på gårdens fotbollsplan, genom en inspirerande idrottslärare i skolan eller av att familjens TV alltid stängdes av så fort det visades sport.   Pokal möter rallycrossfamiljen Hansen, en familj som framförallt är ett motorsportteam. Barnen Hansen berättar om hur det var att växa upp i en tävlingsbuss ute på världens tävlingsbanor med idrottsstjärnor till föräldrar. Hur påverkas man av ett liv där allt kretsar kring prestation och resultat och där förutsättningarna för framgång ligger i familjens styrka och sammanhållning?  Det ska också handla om Fanny Nordgren som under hela sin uppväxt har varit totalt ointresserad av traditionell idrott och därför känt sig utesluten ur många sociala sammanhang. Men i dag lägger Fanny en stor del av sin fritid på just sport, så kallad e-sport (elektronisk sport) men då anses inte den fin nog som sport. E-sport utförs på datorer eller spelkonsoler där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra. Fanny upplever att e-sport har extremt låg status i idrottskretsar och när hon har mage att kalla det för just en sport blir hon alltid ifrågasatt.   I Pokalstudion sitter Nour El Refai, skådespelare och programledare, Pamela Andersson, före detta sportjournalist och nu chefredaktör för Topphälsa, Helena Tolvhed historiker som studerat idrotten utifrån kultur och maktanalytiska perspektiv.   Programledare: Moa Svan I redaktionen: Clara Lowden, Jonna Burén och producent Anna Åkerlund

Sport - en fin eller fulkultur?

Vi vill att den som är sig själv ska vinna. Vi vill se att den som bryter mot det traditionella belönas med pokaler. Pokal i P1 undersöker den här veckan originalitet bland sporter och atleter. I vissa fall är det en stor fördel att vara originell - i andra fall kan det vara en nackdel. Frågan är vad det är som avgör när det lönar sig att vara original och inte och vad är egentligen sann originalitet? Hon sprang i dräkter som bara hade ett ben täckt. Hon sprang i dräkter med åtsittande huvor. Hon sprang med knallröda läppar och flera centimeters långa naglar. Alltid målade som små konstverk. För 16 år sen dog den amerikanska löperskan Florence Griffith-Joyner, världens snabbaste kvinna, bara 38 år gammal. Hennes karriär var kantad av dopingrykten och hennes tidiga död i en hjärtattack spädde bara på spekulationerna. Men det som står sig är hennes världsrekord från 1988 på 100 och 200 meter. Något annat som står sig är hennes originalitet. Ingen har förr eller senare gjort samma avtryck på löparbanan som Florence Griffith-Joyner. Vi vill se att den som bryter mot det traditionella belönas. Men vad är då sann originalitet och lönar det sig att vara originell inom sport? Vilken typ av idrottsperson hejas på av publiken, media och sponsorer? Är det de originella eller de traditionella atleterna som presterar bäst? Att vara originell inom sport handlar inte bara om att vara en person med vissa egenskaper. Det finns också sporter som i sig kan uppfattas som originella. Pokal undersöker sportgrenarna eldboll, boxnings-schack eller undervattens golf. Pokal träffar även hästhopperskan Malin Baryard som berättar om att originalitet kan vara en framgångsstrategi både för ryttare och för häst.  I Pokalstudion finns: Eva Erman, politisk filosof vid Uppsala universitet, Sofia Hedström, modechef Womens Health och sportjournalisten Emma Lukins från TT.  Programledare: Moa Svan. I redaktionen: Erik Sjölin, Jonna Burén och producent Anna Åkerlund.

Originalitet

En idrottares verklighet kan vara rätt krass. Iskalla omklädningsrum, långa arbetsdagar och ingen flextid. En dålig säsong och du blir satt på bänken, förflyttad till B-laget med minimilön. Korttids- och visstidsanställningar gör dessutom idrottares arbetsförhållanden osäkra. Men frågan är om det är rimligt att ställa den typen av fackliga krav för de som ligger högst upp i toppen? Tjänar du multum, och presterar bäst i världen så kan du gott ta och hoppa över semestern och föräldraledigheten. I veckans Pokal ska vi ge oss in i arbetsrättsliga och fackliga frågor kopplade till sportens värld. Blir det mindre mål med MBL? Ska de arbetsrättsliga reglerna verkligen gälla alla branscher? Och hur är det med det klassiska uttrycket ”Sport gör man för att det är kul” – är det egentligen ett förtäckt arbetsgivarargument? Du börjar i unga år, och satsar stor del av din tid på att jobba. Hängivenheten måste vara total. De allra flesta ser inte en krona, men ett fåtal får jobb inom sin sport, ytterligare ett fåtal blir rika, ytterligare ett fåtal blir så pass rika att de kan leva på sin sport när karriären tar slut långt innan pensionsålder. Är det något alla är medvetna om, så är det idrottens kortsiktighet. Av alla år du ger av ditt liv, din dedikation, ditt hårda slit, så är det bara under ett litet fönster av tid som det du gör verkligen ger avkastning. Vad händer när en hobby blir ett jobb? Pokal möter Sveriges hockeyspelare som sedan 1977 ett eget fackförbund - SICO - Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation och Josefin Öqvist, tvåfaldig VM-medaljör och proffs i Montpellier, som har skaffat barn och spelat fotboll på elitnivå samtidigt. I Pokalstudion finns Caroline Jönsson, före detta fotbollsproffs som idag arbetar åt spelarfacket, Nour El Refai, komiker och skådespelare samt Lena Blixt, Hovrättsråd. Programledare: Moa Svan. I redaktionen: Magnus Arvidson, David Mehr och producent Anna Åkerlund. 

Kan en fotbollsspelare få sparken? Fackliga frågor i sporten

I ett århundrade präglades svensk tävlingsidrott av ett ideal: amatörismen. En amatör skulle utöva idrott i god anda och stil, följa spelets oskrivna lagar, segra eller förlora med samma högburna huvud. Som en sportens gentleman. Amatöridealet introducerades i Sverige under slutet av 1880-talet och levde kvar till 1967 då amatörregeln i svensk idrott togs bort. Före beslutet 1967 gällde ett generellt förbud mot alla former av prispengar, vadslagningsvinster och andra ersättningar inom idrotten. Pokal undersöker hur kommersialiseringen av sport påverkat de idrottsliga prestationerna. Pokal handlar den här veckan om idrottsmän som säljer kalsonger, nakenutvik och feta sponsoravtal. En kommersialisering som å ena sidan omfamnats för att den möjliggör för atleter att syssla med sin idrott på heltid och som å andra sidan kritiserats för att den sexualiserar idrotten. För amatörregeln inom idrotten är idag närmast utbytt mot ett påbud där ersättningar, prispengar och övergångssummor ofta får minst lika stor uppmärksamhet som själva idrottsprestationen. Pokal möter Janet Guthrie som berättar om sin karriär som USAs första professionella, kvinnliga rallyförare på 70-talet. Och berättar om Tyresö FFs supersatsning att köpa världens bästa spelare. En satsning som nästan tog dem från division 3 till Champions league, men som slutade i konkurs. Pokal pratar även med Eva Lund från svenska OS-laget i Curling som fortsätter att skjuta sina stenar utan vare sig pengar eller sexattribut. För inom vissa sporter lever verksamheten kvar på i stort sett samma villkor som rådde för hela idrottsrörelsen fram till dess att amatörbestämmelserna avskaffades 1967. I pokalstudion sitter Nina Wennerström, sportagent och före detta tennisproffs, Pia Lundquist Wanneberg, forskare i idrottsvetenskap vid GIH och Maria Danielsson, expertkommentator och före detta snowboard proffs.

Gentleman-amatören och Kommers-eliten

Vad skulle hända om hela världen styrdes som om det vore ett enda stort lag med fotbollsspelare? Skulle vi leva i en demokrati då? Sport handlar om inkluderande. Enligt FN är sport en mänsklig rättighet och en investering i framtiden för ett fungerande samhälle. I krigsdrabbade länder används idrott som fredsbefrämjande medel. Man ska spela för fred. Men hur demokratisk är egentligen själva sportutövandet? Pokal undersöker denna vecka idrottens demokratiska anspråk. Diktatorn Kim Jon Ung älskar en sport över alla andra. Basket. 2012 fick han en ny bästa vän. NBA stjärnan och könsöverskridaren, Dennis Rodman. En vänskap som slutar med ett diplomatiskt misslyckande och att Dennis Rodman försvinner. Att idrottsstjärnor blandar sig i den internationella storpolitiken är inte ovanligt. Under 70-talet förekom pingpong-diplomatin där pingistränare i Kina blev täckmantel för en diplomatisk relation med USA under en tid då relationen länderna emellan var minst sagt kylig. Ska idrotten ta sig an rollen som världens räddare? Och lever sporten själv upp till sin värdegrund om demokrati och mänskliga rättigheter? För att ta reda på det undersöker Pokal idrottsledaren. Hur styrs en grupp människor som vill utöva en idrott? Alla som spelat i en lagsport vet att demokratiskt ledarskap sällan existerar. Du blir tilldelad en tränare och tränaren väljer vilka som ska få spela, och på vilken position. Det är inget som laget röstar om. Når idrottare i själva verket större framgång med en auktoritär despot som ledare än med en demokratisk tränare? I Pokalstudion sitter Eva Erman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och före detta elitfotbollsspelare, Asynja Gray, kommunikatör på Kulthurhuset/Stadsteatern i Stockholm och tidigare varit basketproffs samt Marie Hedberg, forskare inom idrottsvetenskap och idrottsledarskap. Programledare: Moa Svan. I redaktionen: Martin Johnson, Samanda Ekman och producent Anna Åkerlund.

Demokrati och diktatur inom sportens värld

Få branscher har så tydliga regler som sportens. De talar om för dig hur du får bära dig åt, för att vinna. För att vi ska kunna tävla på lika villkor. Men får man till exempelvis viska i motståndarens öra precis innan straff? Vill vi alltid att reglerna följs eller ska vissa regler tänjas för att locka publik? Pokal undersöker de oskrivna reglerna som påverkar sporten mer än vad vi tror. När Marta går fram till straffpunkten kommer lagkaptenen från Birmingham fram till henne och viskar i hennes öra ”You're gonna choke! You think you're the best player in the world?”. Att viska in i motståndarens öra, är inget som domaren hör. Det är inte direkt tillåtet, men i alla sporter finns det ett mellanrum mellan rätt och fel. Alla sporter har regler. De talar om för dig hur du får bära dig åt, för att vinna. Inom boxningen är vissa slag tillåtna, andra inte. Inom tennis måste du hålla bollen innanför linjen. Inom basket så får du inte knuffa motståndaren. Alla de här reglerna är till för att vi ska kunna tävla på lika villkor. Men så finns det ju också andra regler. De som talar om hur du ska kunna kringgå reglerna och skapa ett övertag mot motståndaren. Som publik är regelbrytandet en kittlande del av att titta på sport. I grunden har ett fel begåtts, men är det så kul att titta på en sport där alla följer reglerna? Eller vill vi hellre titta på när reglerna tänjs, bryts och straff delas ut? De oskrivna reglerna påverkar sporten mer än vad vi tror. Pokal möter innebandyspelaren som höll sig till sportens transferregler, men som ändå fick sina bandyklubbor avbrutna av lagkamraterna för att han brutit mot en oskriven regel. Och hur är det med de tydliga reglerna bedömningssporter? Dressyrdomaren Gustaf Svalling fick stark kritik när han inte dömde ut samma poäng som de andra domarna. Hur vet man om en domare begått ett misstag i bedömningssporter? Pokal undersöker vår besatthet för regler och hur de påverkar sportens värld. I studion sitter Lena Blixt, domare i Svea hovrätt, Karin Lindelöf, etnolog och genusforskare och Asynja Gray, före detta basketproffs. Programledare: Moa Svan. I redaktionen: David Mehr, Clara Lowden och producent Anna Åkerlund.

Sportens oskrivna regler

Sidan uppdateras inte. Pokal rundar resultaten och går rakt in i sportens märg. Ett program för alla som inte känner sig hemma i det vanliga sportsnacket. Ansvarig utgivare: Nina Glans

hubhopper

Pokal

hubhopper