Samtidigt som många unga varken hittar jobb eller studerar, främst i utsatta stadsdelar, vittnar landets högstadieskolor om dalande betyg i just flera av de särskilt utsatta bostadsområdena. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson besökte Arabyskolan i Växjö, en högstadieskola som nu lägger ner efter år av dalande resultat. 

Tema 2013: Det delade Sverige

Araby, Växjö – Reportage och debatt om skolor som läggs ned

Katarina Gunnarsson och Marcus Ericsson, Ekots reportrar bakom reportageserien "Det delade Sverige", introducerar serien i ett podsamtal. 

Det delade Sverige

Över 112 000 unga varken jobbade eller studerade 2011, visar en kommande rapport. En överrepresentation av unga utan varken jobb eller studier bor i landets särskilt utsatta stadsdelar. Andelen har ökat mest över tid i stadsdelen Araby i Växjö. Reportage i Ekot. 

Araby, Växjö – Många unga utan vare sig jobb eller studier

Allt sedan bilbränderna härjade i Stockholmsförorter som Husby har det riktats stor uppmärksamhet mot den höga ungdomsarbetslösheten i förorterna. I stadsdelen Araby i Växjö står nästan varannan 20-25-åring utan jobb och studier, och oron är stor för att en ökad frustration kan leda till liknande händelser, som i Husby. 

Araby, Växjö - Arbetslöshet och bilbränder

Skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat har enligt Skolverket fördubblat de senaste åren. Arabyskolan har uppmärksammats av Skolverket, som en av åtta särskilt utsatta skolor och här har betygen sjukit dramatiskt de senaste åren. Förra året gick bara 50 procent av eleverna ut med fullgoda betyg. Många elever väljer bort skolan och nu när vårterminen är slut stängs den och eleverna får flytta till andra skolor. Och det är inte den första skolan som läggs ner på grund av detta. I flera särskilt utsatta bostadsområden, där snittbetygen varit mycket låga har man valt att lägga ned skolan i det utsatta området. Så har skett i Rosengårdskolan i Malmö, Jordbromalmskolan i Jordbro, i Bredbyskolan i Rinkeby. Många anser att det beror på det fria skolvalet. Reportage av Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson. 17-timmen Dagens fråga: Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått för dina barn? Klockan 15.00 i eftermiddag kan ni dessutom chatta med våra reportrar.

Araby, Växjö - Långt reportage om Arbyskolan som läggs ner

Bostadsområdet Araby finns med på regeringens lista över de 15 mest utsatta områdena i landet. I Arabyskolan går bara hälften av eleverna i årskurs nio ut med fullgoda betyg och andelen unga som varken arbetar eller studerar tillhör de högsta i landet. De senaste siffrorna visar att 41 procent av de unga mellan 20 och 25 år varken förvärvsarbetade eller studerade. 

Araby, Växjö - Långt reportage om unga arbetslösa på parkeringsplatsen

I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt som kommer och går. Nu senast var det arbetsmarknadesprojektet Kedjan. Men trots att projektet Kedjan kostade 130 tusen per deltagare gick de flesta av deltagarna ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar. Lunchresturangen Guldkanten i Borås är stadens första sociala företag. För kvinnorna, som jobbar där, är osäkerheten stor om företaget kommer att kunna finnas kvar. Sociala företag, med syfte är att skapa jobb åt långtids arbetslösa, fortsätter att växa i landet. I dag finns det minst 300 sociala företag i Sverige, enligt Tillväxtverket, som ännu inte hunnit registrera alla. Många som arbetar med hitta arbeten åt personer med funktionshinder eller med språksvårigheter, ser sociala företag som ett alternativ till långvarigt socialbidragsberoende. Kritikerna menar att de sociala företagen, som under uppstartsåren får statligt stöd för att täcka lönekostnaderna, snedvrider konkurrensen. Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson besökte lunchresturangen.

Hässleholmen, Borås - Två långa reportage om projekttröttheten och socialt företagande

Poesi i grupp för att stärka självkänslan eller datorkurser i Word. I särskilt utsatta stadsdelar, som Hässleholmen i Borås, berättar flera boende och myndighetsrepresentanter om en stark trötthet på projekten, eftersom de oftast inte leder till fasta jobb. I de särskilt utsatta stadsdelar, där arbetslösheten är betydligt högre jämfört med Sverige i stort, hoppas många få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går. Samtidigt är många luttrade efter att ha deltagit i flera projekt, och ändå inte kunnat komma in på arnbetsmarknaden. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarssons reportage från Hässleholmen i Borås.

Hässleholmen, Borås - Projekttröttheten

Utanförskapsstödet på 200 miljoner kronor på två år, regeringens satsning för att stärka landets mest utsatta stadsområden, ska delas av 15 utvalda stadsdelar på olika håll i landet. Summan är trams, menar den socialdemokratiske politikern Petter Löberg i Hässleholmen i Borås. Målen med stödet är att minska arbetslösheten, ge fler unga behörighet till gymnasiet och se till att färre människor behöver socialbidrag, eller försörjningsstöd, som det heter numera. I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går. Arbetsmarknadsprojektet Kedjan var det senaste, men trots att projektet  kostade 130 000 per deltagare, gick de flesta ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar. Reportaget följs av ett samtal med integrationsminister Erik Ullenhag.

Hässleholmen, Borås - Politiker kritiserar nya stödpengar

För lite pengar och tveksamt om utanförskapsstödet hjälper det. Kommunledningen i Borås kritiserar regeringens så kallade utanförskapsstöd, som ska börja betalas ut vid årsskiftet. 100 miljoner kronor ska delas mellan 15 av landets mest utsatta områden detförsta året. Året därpå utgår 100 miljoner till. Totalt omfattar satsningen 200 miljoner på två år. I området Hässleholmen i Borås  har inte ens hälften av de boende jobb. Marcus Eriksson rapporterar om kommunens kritik.

Hässleholmen, Borås - Tveksamt om stöd hjälper

Erik Ullenhag, integrationminister (FP), Ylva Johansson, riksdagsledamot (S) och Jimmie Åkesson, partiledare (SD) medverkar i del två av Studio Ett specials politikerutfrågning. 

Politikerutfrågningen 2 - det delade Sverige

I Studio Ett Special diskuterar politiker den djupa segregation som finns både i storstädernas förorter och nu även i mindre städer. Hur ska samhället möta oron som de boende i det delade Sverige uttrycker. Medverkar gör Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot (M), Raimo Pärsinenn, riksdagsledamot (S), och Mehmed Kaplan, riksdagsledamot i den första delen av Studio ett special.

Politikerutfrågningen 1 - det delade Sverige

Andersberg i Halmstad låg tills alldeles nyligen på regeringens lista över särskilt utsatta bostadsområden, men nu har man lyckats vända den nedåtgående spiralen. Det kommunala bostadsbolaget har de senaste fem åren satsat 200 miljoner kronor på att rusta upp husen och ett projekt för grannsamverkan har minskat känsla av otrygghet. Under hösten har vi här i Studio Ett sänt fem fördjupande reportage från några av de mest utsatta områdena i Sverige. Områden som regeringen bland annat uppmärksammats i sin så kallade rapport om de så kallade Nystartszonerna. Reportagen har visat att den segregation som tidigare bara fanns i de stora städerna, nu också återfinns i bostadsområden på mindre orter. I Nävertorp Katrineholm, Kärna ängar Borlänge, Lagersberg Eskilstuna och Skäggetorp i Linköping. Hör reportage av våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson.

Andersberg, Halmstad - Långt reportage om hur grannsamverkan bryter en nedåtgående spiral

Trots satsningar i landets mest utsatta stadsdelar, ökar boendesegregationen och inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika bostadsområden. I Andersberg i Halmstad går man mot strömmen och börjar se vissa resultat efter satsningar på förbättringar för de boende. Samtal med Micael Nilsson i Karlskrona, expert vid Boverket

Andersberg, Halmstad - Det lyckade exemplet

I Skäggetorp i Linköping finns många ungdomar som hoppat av gymnasiet och det finns också en grupp äldre ungdommar i 20-25 års åldern, som varken jobbar, studerar eller har praktik. Internationellt kallas de NEET, en förkortning av "Not in Employment, Education or Training". NEET är numera ett internationellt begrepp för gruppen unga som varken studerar eller arbetar och som allt fler länder och EU använder i sina strategier för tillväxt och utbildning. Det handlar om en grupp, främst unga arbetslösa unga killar i 20-25 års åldern som står utanför samhällets kontroll. En grupp som enligt internationell statistik blir allt fler. Även i städer som Linköping, som har ett blomstrande näringsliv, finns det ett område som ligger högt i antalet NEETs. Reportarna  Katarina Gunnarsson och Markus Eriksson åkte till Linköping.

Skäggetorp Linköping - Långt reportage om unga utan vare sig arbete eller utbildning

Reportage och nyheter av Studio Ett reporter Katarina Gunnarsson och Ekots reporter Marcus Eriksson från några av Sveriges mest utsatta bostadsområden. Ansvarig utgivare: Olle Zachrison

hubhopper

Tema 2013: Det delade Sverige

hubhopper