Efter reportageserien om det som kommit att kallas Fortress Europe har den politiska diskussonen om flyktingmottagandet på nytt tagit fart. Studio Ett i P1 ställde frågan hur situationen ska kunna lösas på EU-nivå. Hör Cecilia Wikström (FP), Fredrik Lundh Sammeli (S) och Medeleine Seidlitz på svenska Amnesty. Programledare: Lasse Johansson och Li Hellström. Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Redan finns en överenskommelse mellan EU-länderna om asylpolitik och flyktingmottagande, men Amnesty International menar att EU inte ens lever upp till de internationella konventioner som finns. – Man ställer inte tillräckligt tydliga krav. Diskussionen är livaktig, men fortfarande fortgår problemen, säger Medeleine Seidlitz, jurist på Amnesty International i Sverige. – Flera länder agerar i strid med folkrätten. Exempelvis besköt Spanien nyligen människor som försökte ta sig in till EU för att söka asyl – som är en mänsklig rättighet, säger hon. EU-parlamentariker Cecilia Wikström (FP) menar att EU-kommissionen i dagsläget skulle kunna väcka så kallade överträdelseförfaranden mot länder som bryter mot det gemensamma europeiska asylpaketet, men att länderna i stället valt andra vägar. – För att man ska väcka överträdelseförfarande ska bristerna vara så flagranta. Man har i stället valt att avbryta överföringar till vissa länder, till dess att man kunnat säkerställa att man lever upp till sina åtaganden, säger hon. – Vi har asylpaketet på plats, men det räcker inte, nu måste vi ta nästa steg och skapa reguljära sätt för människor att komma till Europa för att söka asyl. Det vågade ingen tala om fram tills för ungefär ett år sedan, säger Cecilia Wikström. Nyckeln för att lösa situationen, menar Socialdemokraternas flyktingtalesperson, är att trycka på för att fler EU-länder ska ta sitt ansvar. – På samma sätt som de flesta av oss förstår att alla kommuner måste dela och bära ansvar måste alla länder i EU göra det man lovat att göra. Vi behöver bli tydligare mot andra EU-länder om att de måste vara med i det arbetet, säger Fredrik Lundh Sammeli. Men ökade påtryckningar räcker inte, menar Amnesty, som vill se att EU agerar på flera fronter samtidigt. Förutom att fler länder borde ta emot kvotflyktingar via FN:s flyktingkommissarie, och att så kallade humanitära visum kan möjliggöra en säker rutt in till Europa, måste systemet ändras, menar Medeleine Seidlitz. – Att människor riskerar sina liv och dör i Medelhavet beror på vår EU-gemensamma politik, säger hon. – Vi lägger enormt mycket mer fokus på gränskontroller än på att rädda liv. Det är vårt eget system som motar människor i händerna på människosmugglarna – samtidigt som EU lägger mycket pengar på att bekämpa människosmuggling, säger Medeleine Seidlitz – Så länge vi har ett i stora delar dubbelmoraliskt system kommer det här att fortgå. EU-länderna har nu flera överenskommelser om asylpolitiken, så nu är det upp till bevis för EU, menar Cecilia Wikström. – Det är inte lätt att lagstifta om solidaritet, det måste växa fram. En bit på väg har vi kommit i och med att vi har gemensamma lagar på plats, säger hon. Nils Lindström, Ekot fortresseurope@sverigesradio.se

Tema 2015: Fortress Europe

Politiker om Fortress Europe: ”Inte lätt lagstifta fram solidaritet”

Radio Sweden reporter Firas Jonblat followed four Syrian friends as they tried to reach safety "on the other side", in Europe. Their journey went via Turkey, which is where Jonblat first met the four refugees - Hatem, Muhanad, Yazan and Mahmoud - back in April. He then kept in touch with them during their numerous risky attempts to make it to Europe. Fortress Europe is a series of reports about some 70 Syrian refugees' paths to and within Europe. Swedish Radio has worked in collaboration with the EBU to follow these refugees, whose stories you can find at sverigesradio.se/fortresseurope/en. Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat

English: The journeys of the four friends from Syria

Sveriges Radio correspondent Johan-Mathias Sommarström met a young doctor from a Damascus suburb. He worked at a field hospital in Moadamiya, but he was forced to flee to Turkey. He became restless and decided to return. He would once again work as a doctor in Syria. But he didnt make it far. He was arrested and no one has heard from him since. Fortress Europe is a series of reports about some 70 Syrian refugees' paths to and within Europe. Swedish Radio has worked in collaboration with the EBU to follow these refugees, whose stories you can find at sverigesradio.se/fortresseurope/en. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Photo license: (CC BY 2.0)

English: The Doctor who would not stay away

Swedish Radio reporter Johan-Mathias Sommarström met members of a refugee smuggling network in Turkey. The boss of the network claimed that the smugglers are doing a better job helping refugees than any government, as they find ways for refugees to get to Europé. Fortress Europe is a series of reports about some 70 Syrian refugees' paths to and within Europe. Swedish Radio has worked in collaboration with the EBU to follow these refugees, whose stories you can find at sverigesradio.se/fortresseurope/en. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Photo license: (CC BY 2.0)

English: Meeting the traffickers' boss

The Alkadi family paid a smuggler who was supposed to bring them to Sweden. Instead they were stranded in Poland, with no passports or visas. Swedish Radio reporter Johanna Sjövall tells a story of how small children are put behind bars in the guarded centers for foreigners in Poland. Fortress Europe is a series of reports about some 70 Syrian refugees' paths to and within Europe. Swedish Radio has worked in collaboration with the EBU to follow these refugees, whose stories you can find at sverigesradio.se/fortresseurope/en. Johanna Sjövall, Ekot johanna.sjovall@sverigesradio.se

English: Arriving in Poland – a second trauma

Amina fann sig själv ensam med sina tre små barn på en flygplats - utan att ens veta i vilket land hon var. Hennes flykt från Syrien är en av de resor som Sveriges Radio följt i arbetet med serien om Fortress Europe. Amina och barnen hade tagit sig till EU, men det är ett EU med stora skillnader i flyktingmottagandet. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa på kartan Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europé  Familjen Alkadi ville ta sig till Sverige. Amina och de tre barnen skulle åka före, och hennes man Salim komma efter. En flyktingsmugglare hade lovat att ta dem hela vägen, men på flygplatsen försvann han – med deras pass. Han sa att han skulle fixa stämplar. Efter sju timmars väntan kom till slut gränspolisen fram till henne. När hon förstod att hon var i Polen började hon gråta. – Jag frågade om han menade att jag var i Holland. Han upprepade att jag var i Polen, och var tvungen att visa på en stor karta var jag var, säger Amina. – Varför var jag i Polen, undrade jag. Jag hade aldrig hört talas om Polen. Efter en natt inlåsta i ett rum på flygplatsen, och efter att ha blivit förhörda kom nästa chock. – De sa att vi skulle till domstol. Där sa de att vi skulle sitta i fängelse i 60 dagar. En domstol beslutade att Amina och barnen skulle låsas in på ett av Polens flyktingförvar, eftersom de rest in i landet illegalt. Men enligt Amina är den plats hon sedan tillbringade två månader på inget annat än ett fängelse. Bakom gallerförsedda fönster blev barnen oroliga. Det var hett under sommaren, de fick bara gå ut på gården en timme om dagen. Aminas sexåriga dotter började bete sig underligt – åt toalettpapper och målarfärg, och kissade på sig om nätterna. – Hur kan EU tillåta att man låser in barn i en sådan här miljö? Vi är asylsökande - inte kriminella, säger Amina. Aminas man, Salim, resten också till Polen när han fått veta att familjen kommit dit. Även han sattes i förvar – ett förvar för män i en stad nära gränsen till Vitryssland. När de sedan släppts ut från förvaren beslutade de sig för att fortsätta sina försök att ta sig till Sverige. Hör om familjen Alkadis fortsatta flykt i reportaget, och följ med till flyktingförvaret i Polen där lekplatsen hägnats in med taggtråd. Amina och Salim heter egentligen någonting annat. Johanna Sjövall, Ekot johanna.sjovall@sverigesradio.se Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Inlåst med tre små barn - ett nytt trauma på flykten

Hon vet fortfarande inte varför hon sattes i förvar i Polen, men där låstes hon ändå in. Shirin berättar om hur små barn, nyfödda och sjuka, låstes in i flyktingförvar i Polen. Skillnaderna inom flyktingmottagningen är stora mellan EU-länderna. Ekots EU-reporter berättar mer efter reportaget. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Shirin kommer från Iran och det var när hon blev efterlyst på grund av sitt arbete för jämställdhet som hon blev hon tvungen att fly. Hon flög till Holland men eftersom hon reste med ett polskt visum överfördes hon av Holländska myndigheter till Polen där en domstol beslutade att sätta henne i förvar. Hon vet fortfarande inte varför. – Det var inte lätt; i 60 dagar var jag tvungen att vara där och se en kvinna med tre barn, en annan kvinna med två barn, en annan kvinna med ett sjukt barn, och en kvinna med ett nyfött barn. Varför skulle vi vara där, frågar sig Shirin? Hon tycker att det var fel att hon som asylsökande blev inlåst, men framförallt reagerade hon på att barn satt inlåsta bakom galler. Shirin säger att de blev rastlösa eftersom det inte fanns något för dem att göra inne på förvaret. – Det fanns åtta rum och en korridor. De sprang och skrek hela tiden. De mådde inte bra och frågade hela tiden ”när får vi komma ut och var är vår pappa”, säger Shirin. De fick gå ut på rastgården en timme om dagen, men resten av tiden var de inne på förvaret och där fanns inget att göra. Värst var vakternas förhållningssätt gentemot kvinnorna och barnen, menar Shirin. Ett exempel är den kollektiva bestraffning de utsattes för när ett av barnen tjongade iväg en pingisboll som tillhörde förvaret. – En pojke gjorde sönder en pingpongboll och då förbjöd chefen alla på förvaret att handla den veckan. Normalt fick de intagna skicka bud med en kvinna som handlade åt dem en gång i veckan, säger Shirin. – De behandlade inte oss på ett bra sätt. De ville visa oss att de hade makt över oss, säger Shirin. Hon tyckte också att det var fel att barnen var omgivna av beväpnade vakter. Hon berättar om en flicka som var akut sjuk och skulle åka till sjukhuset med sin mamma. De blev övervakad av två beväpnade gränspoliser. – Det var skrämmande och kan du tänka dig barn som får se allt detta, säger Shirin. Nu har Shirin fått flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd i Polen. Hon bor i en pytteliten lägenhet i Warszawa, pluggar polska och försöker få ett jobb men hon har svårt att komma över den behandling hon utsattes för när hon först kom till Polen. – Det var så svårt. Jag mår fortfarande väldigt dåligt när jag minns de dagarna. Jag kan inte glömma, och problemet är att jag nu inte kan tycka om Polen. Lyssna för att höra mötet med Shirin och ett samtal om vilka regler som gäller inom EU, eller läs mer här. Johanna Sjövall, Ekot johanna.sjovall@sverigesradio.se Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Shirin vittnar om inlåsta spädbarn i Polen

Gemensamt för nästan alla som vill ta sig till Europa från krigets Syrien är att de tvingas betala stora pengar till flyktingsmugglare. I Sveriges Radios serie om det som kommit att kallas Fortress Europe har Ekots Johan-Mathias Sommarström träffat flera personer i en stor flyktingsmugglar-organisation i Turkiet. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa på kartan  Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe  Det finns tre sätt att ta sig till Europa. Det berättar Hisham när vi träffar honom på en uteservering i utkanten av centrala Istanbul. Tobaksröken ligger tät och gästerna pratar högt för att överrösta varandra.  – Man kan gå över landgränsen, man kan ta båten över havet, eller så kan man flyga, berättar han. Hisham är i 25-årsåldern och flydde från Syrien ifjol. Nu bor han med sin flickvän i Istanbul och ingår i en grupp flyktingsmugglare. Det dyraste sättet är att flyga med falska papper – det kan kosta över 10 000 euro. Hisham har specialiserat sig på smuggling med flyg. Han ordnar falska pass och id-kort, ibland tillverkade i samma lokaler som riktiga id-handlingar, och ordnar biljetter. Han samordnar allt med gruppens medlemmar i andra länder, och ser till att mutor går till rätt poliser och tulltjänstemän. Hisham är bara en underhuggare i en stor organisation, men att smugglarna tjänar stora pengar är det ingen tvekan om. – Det är svårt att uppskatta hur många som väntar på att få åka, men det rör sig om tusentals, säger Hisham. Många av de som flyr blir lurade, och i Istanbul bor de sedan kvar, barskrapade, berättar Hisham. – Du hittar dem i parkerna. De luras av oseriösa flyktingsmugglare och tvingas först betala stora summor pengar. Sedan blir de rånade på sitt guld, sina mobiltelefoner och resten av pengarna, säger han. Men Hisham tycker inte att det är något fel med det han gör, trots att han vet att det är olagligt. Han ser sitt arbete som en viktig hjälp. Han hjälper oss att få kontakt med sin chef, smugglarbossen. Hisham kallar honom Mafioson… Hör mötet med smugglarbossen i reportaget, eller läs delar av intervjun här. Hisham heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot  johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Fotolicens: CC BY-NC 2.0

Mötet med smugglar­bossen i Istanbul

Medan många flyr Syrien med en dröm om att komma till säkerhet i Europa finns de som känner att de måste vända tillbaka. Under 2014 har Sveriges Radio följt ett 70-tal syrier som flytt, en av dem är en ung läkare som valde att återvända. Idag vet vi att han gripits, och hans brott kan ha varit att han vårdat fel patienter. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe  När vi träffar den unge läkaren, Shami, har han varit i Istanbul i ett dygn. Han är lång, smal – närmast tunn – med flackande blick och tärda ögon. I nästan ett år har han levt under belägring i Moadimiyah utanför Damaskus. Han är märkt av kriget, av gasattackerna och bristen på mat. Han har vårdat offren för attackerna, men många patienter gick inte att rädda – utrustningen och medicinerna räckte inte. Shami är frustrerad – det syns – men inte bara av de tuffa förutsättningarna under belägringen. Som läkare har han också blivit måltavla för regimens attacker. Två gånger har han bevittnat attacker mot kollegor – en av dem dödades i sitt hem. – Det är särskilt farligt att jobba i de befriade områdena. Det spelar ingen roll om det är civila eller rebeller vi vårdar, vi blir efterlysta för att ha hjälpt motståndarna. Fast allt vi gör är vad vi svurit att göra enligt läkareden, säger han. Till sist flydde Shami till Turkiet. När vi träffar honom är hans plan att vidareutbilda sig för att om några år återvända till Syrien som specialiserad läkare, och kanske till och med öppna egen klinik. Men han klarar inte lugnet. Plötsligt beslutar han att återvända. – Han ringde sent på kvällen, runt midnatt, och sa: ”Jag måste åka tillbaka till Syrien", berättar Shamis vän Aliaa.  Det gick inte att övertala Shami att stanna. Han hade bestämt sig för att fortsätta sitt jobb som läkare i hemlandet. Det sista någon hörde av honom var ett telefonsamtal från torget i hemstaden Moadimiyah, ett samtal som bröts. Till slut fick Shamis vänner veta vad som hänt. – De fick bekräftat att han hade gripits av regimstyrkor, sedan dess har vi inte hört någonting från honom. Det var i April, säger Aliaa. Shami hålls i den militära underrättelsetjänstens fängelse "215" i Damaskus. Ett fängelse ökänt för sina svåra förhållanden. Fångarna utsätts enligt vittnesmål för så höga temperaturer att många dör, andra dör av tortyr eller svält. Många försvinner, spårlöst, hörs aldrig av igen. Hur doktor Shami mår i dag är det ingen som vet. Det är också oklart vad han egentligen anklagas för. Han har aldrig burit vapen, han stödjer motståndet, men har inte slagits. Hans brott kan ha varit att han som läkare behandlat fel personer. Hör mer om förhållandena i syriska fängelser i reportaget. Shami heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Fotolicens: (CC BY 2.0)

Läkaren som inte kunde hålla sig borta från Syrien

De möttes i Istanbul - ett Mecka för människosmugglare och samlingsplats för många syriska flyktingar - fyra vänner som delar en dröm om trygghet i Europa. Sveriges Radios reporter Firas Jonblat träffade dem i april 2014 och har under året följt deras resor, med många riskfyllda försök att ta sig till det som kommit att kallas Fortress Europe. Följ de fyra vännernas resor: Muhanad Hatem Mahmoud Yazan Klockan åtta på kvällen, bland Taksimtorgets dofter av nyfallet duggregn och rostade kastanjer, träffar vi Hatem, Muhanad, Yazan och Mahmoud. De kommer alla från Syrien, men de träffades i Istanbul. Härifrån ska de försöka ta sig till tryggheten i Europa. Hatem är 32 år och mekanisk ingenjör. Yazan är jämnårig och kirurg specialiserad inom katastrofmedicin. – Jag söker ett fredligt folk som lever i demokrati. Det finns i Europa. Men först var jag tvungen att ta mig till Istanbul som är Europas smugglingsport, säger Yazan De två möttes under ett tidigare försök att ta sig till Europa. Resan skulle gå via Malaysia och Bali. Där låtsades de vara turister innan de greps och skickades tillbaka. Hatem har tidigare försökt ta sig till Europa på laglig väg, och blev antagen till en magisterutbildning i Manchester. Men han nekades visum. – För syrier finns ingen laglig väg till Europa, så jag började leta olagliga, säger Hatem. Den äldsta av de fyra, Mahmoud 45 år, är elektriker och även han har två barn som han lämnat kvar tillsammans med sin fru i Syrien. Mahmoud träffade Yazan under ett annat försök att nå Europa. De åkte båt över medelhavet, men när båten gick sönder nära den grekiska kusten kom inte den räddning de hoppades på. En båt med maskerade män mötte dem och Mahmoud och Yazan misshandlades och fick sina tillhörigheter förstörda, innan de till sist släpptes på turkiskt vatten igen. Trots motgångarna är Mahmoud beredd att försöka igen, och många gånger om så behövs. – Min son leker krig med sina vänner och de låtsas försvarar kvarteret mot "främmande objekt". Kan du tänka dig? En åttaåring som redan lärt sig sådana saker. Jag är beredd att riskera mitt liv för att rädda nästa generation, säger Mahmoud. Yngst av de fyra är Muhanad, som jobbat i textilbranschen. Han är 31 år och han har två döttrar, den ena har en funktionsnedsättning och problem med hjärtat. Han måste ta sig till Europa, säger han, för att dottern ska kunna få den behandling hon behöver nu. Även Muhanad har stött på beväpnade män på sina tidigare försök att ta sig till Europa. Efter att ha tagit sig till en liten grekisk by blev de satta i små båtar för att skickas tillbaka över floden som utgör EU:s gräns. I båten följde en man med batong med. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land hoppade jag av, men min reskamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen, berättar Muhanad. Där sitter de nu - Yazan, Hatem, Mahmoud och Muhanad – tillbaka på ruta ett. De har inte lyckats ännu, men de kommer försöka igen. Vi bestämmer oss för att hålla kontakten… Hör fortsättningen på de fyra vännernas resor i reportaget, eller följ dem i kartorna på länkarna nedan. De fyra vännerna heter egentligen någonting annat. Följ de fyra vännernas resor: Muhanad Hatem Mahmoud Yazan   Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

De fyra vännernas öden flätades samman på flykten från Syrien

Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU. I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen. Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp. – De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan. Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet. Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades. – De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan. Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen. Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan. Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit. Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka. Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall. Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse. – När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument. – Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till. De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar. Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade. De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt. Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner. De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med. – När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad. Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

EU:s räddning kom - med sparkar och slag

Sveriges Radio följde i samarbete med EBU under 2014 ett 70-tal syriska flyktingars försök att ta sig till säkerhet från kriget - till det som kommit att kallas Fortress Europe. Ansvarig utgivare: Olle Zachrison

hubhopper

Tema 2015: Fortress Europe

hubhopper